Plastexperimentet 2022 – 2023

Plast i naturen är ett av dagens stora globala miljöproblem. Under 2022 och 2023 kunde allmänheten hjälpa forskarna att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige.

---

Plastföroreningar i haven har uppmärksammats mycket de senaste åren, men plastskräp är i grunden ett problem som kommer från land. En överanvändning av engångsplast och förpackningar samt bristande avfallshantering gör att plast många gånger hamnar i naturen istället för att återvinnas. För att kunna lösa problemen och minska plastskräp i naturen behöver vi förstå mer om var, när och varför plast hamnar där. Det vet vi inte idag!

Genom ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt, där deltagarna samlade in och analyserade plastskräp, gör vi tillsammans med en forskare en vetenskaplig studie av omfattningen av plast i svensk natur. Hur mycket plast finns det i naturen? Vilket typ av plast är det och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av de frågor vi vill besvara. Tillsammans kunde vi samla in mer data än vad som tidigare varit möjligt, eller vad en enskild forskare skulle klara av.

Så gick det till

Plastexperimentet var uppdelat i två delar, en insamlingsdel för alla och en frivillig analysdel för äldre skolungdomar. Under insamlingsdelen bidrog deltagarna till kartläggning av plastskräp i svensk natur. Deltagarna valde en av fyra naturtyper och samlade plastskräp längs en 100 meter lång sträcka. Det samlade skräpet vägdes och sorteras i olika plastkategorier (t.ex. engångsbestick, sugrör och plastpåsar). Resultaten rapporterades sedan in via ett digitalt verktyg.

Efter insamling fanns möjlighet för äldre skolelever att göra en bestämning av plasten i den frivilliga analysdelen. Det gjordes med hjälp av en bestämningsnyckel där man testar plastens egenskaper i t.ex. vatten, i olja och under förbränning. Utfallet av testerna genererar genom nyckeln en bestämning av plast (polymertyp). Analysdelen passar bäst från årskurs 7 och uppåt. Läs mer här.

Resultaten deltagarna rapporterade in analyseras för att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Forskare, under ledning av professor Bethanie Carney Almroth, kommer att undersöka olika faktorer kopplade till den insamlade datan i er plastkartläggning, såsom var och när olika typer av plast hamnar i miljön. Den nya kunskapen kan hjälpa oss bättre förstå hur plast hamnar i naturen, men även vad vi kan göra för att förhindra det. Genom att publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift kan forskare från hela världen, och även politiker från olika länder, ta del av den nya kunskapen och sätta dessa i ett ännu större sammanhang. Målet är en ren miljö!

Plastexperimentet 2023:

När: Vi hade fyra insamlingsperioder under våren och hösten 2022 och 2023 i anslutning till Skräpplockardagarna och i samband med ForskarFredag.
Populärvetenskaplig rapport: Kortrapport våren 2023. En större rapport publiceras våren 2024.
Vem kan delta: ALLA är välkomna att vara med.
Lärarhandledningen är anpassad för åk 4 upp till gymnasiet.
Den laborativa analysdelen i del 2 är tänkt som en del i kemi-, biologi- eller geografiundervisningen anpassat för åk 7 – 9 samt gymnasiet.

Vetenskapligt ansvarig för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi på Göteborgs universitet. Bethanies forskning handlar om miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier, framför allt hur det påverkar fisk.

Läs en intervju med forskaren Bethanie här.

Projektet byggde på det danska massexperimentet plastforurening och är ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Vetenskap & Allmänhet, vetenskapsfestivalen ForskarFredag och Håll Sverige Rent.

Se inslag om Plastexperimentet i Nyhetsmorgon nedan:

Se inslag om Plastexperimentet från Lilla Aktuellts Youtube nedan:

5A på Byleskolan är med i ett plastexperiment, de ska samla in så mycket plast som möjligt från ett specifikt område – för att hjälpa forskare veta vilka olika typer av plastskräp det finns i olika naturtyper i Sverige.

---

Plastexperimentet finansieras delvis av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa (GA No:101061464) via European Researchers’ Night och Formas kommunikationsutlysning.

---