Resultatet är här från Sveriges största plastexperiment

Pressmeddelande 240409

Skapad:

2024-04-09

Senast uppdaterad:

2024-04-12

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I Plastexperimentet har deltagare från hela landet plockat, sorterat och rapporterat in plastskräp från olika typer av naturområden. Forskningsresultatet har gett oss en bild av hur plastnedskräpningen ser ut i de olika miljötyperna. Totalt har 339 platser undersökts och 60 000 plastobjekt identifierats på en area av 830 000 kvadratmeter, en yta lika stor som cirka 115 fotbollsplaner. 

Fördelen med medborgarforskning är mängden data som samlas in över en i forskningssammanhang kort tid och engagemanget som väcks hos deltagarna. Forskningsmetoden behöver utvecklas för att inte bli för koncentrerad till  stadsmiljöer där det är lätt för deltagarna att ta sig. Denna typ av medborgarforskning kan ge stora möjligheter till miljöövervakning och informationen som kan ge stöd till evidensbaserad politik och beteendeförändringar,

säger Bethanie Carney Almroth, professor på Göteborgs universitet och ansvarig forskare.

Insamlingen av skräp gjordes under 2022 och 2023 i fyra omgångar. Under vårarna i samband med Håll Sverige Rents Skräpplockardagar och under höstarna som en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag. Flest antal deltagare var det i Stockholmstrakten och längs västkusten mellan Göteborg och Malmö, med övriga deltagare var spridda över hela landet.

Fimpar, förpackningar och plastpåsar är vanligast

Resultatet från Plastexperimentet visar att cigarettfimpar är det vanligaste skräpet och utgör 21 procent av allt skräp. Mjuka plastförpackningar kommer på andra plats med 16 procent och därefter hårda förpackningar med 10 procent. I toppen hittar vi också stora och små plastpåsar som sammanräknat utgör 8 procent av allt skräp. Plastpåsar fanns i alla naturtyper och hittades på 40 procent av de platser som undersöktes.

De vanligaste kategorierna av plastskräp var: 21 % Cigarettfimpar, 16 % Mjuka plastförpackningar, 10 % Hårda plastförpackningar,  8 % Plastpåsar, 45 % övriga plastkategorier, såsom rep & snören, gummi, frigolit, dryckesflaskor, korkar & lock mm.

Att fimpar och förpackningar ligger i topp är tyvärr inte ovanligt. Men att vi ser så många plastpåsar i naturen, trots de senaste årens insatser för att minska både förbrukning och nedskräpning av dem, är oroande,

säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent. 

Attityder och motiv till nedskräpning

En följeforskning om ungas attityder och motiv till nedskräpning gjordes också. Totalt 174 barn och ungdomar deltog och resultaten visar att viljan att minska uppkomst och nedskräpning av plast är kopplat till två saker: Känslan att man inte bör skräpa ned och åsikten att det är viktigt att inte skräpa ned.

Resultaten ger en indikation som uppmanar till vidare undersökningar kring intresseskapande undervisning och hur förpliktelser kan stärkas för att minska nedskräpning. Det ser ut som att viljan att minska nedskräpning är starkare kopplat till attityder än till kunskap. Både oro och hopp verkar vara starkt kopplad till viljan att minska nedskräpning av plast,

säger Magnus Bergquist, docent i psykologi vid Göteborgs universitet.

Fler resultat, tabeller och analyser finns i Plastexperimentets slutrapport som nu släpps i samband med att experimentet avslutas. Rapporten finns att läsa här: https://forskarfredag.se/massexperiment/plastexperimentet/resultat

Fakta om Plastexperimentet

Plast i naturen är ett av dagens stora globala miljöproblem. Plastskräp som hamnar i naturen leder till miljöeffekter som påverkar både människor, växter och djur negativt. I Plastexperimentet har privatpersoner, föreningar och skolelever varit delaktiga i ett rikstäckande forskningsprojekt, och bidragit till att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika naturtyper.

Plastexperimentet är ett samarbete mellan Håll Sverige Rent, föreningen Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet. Projektet genomförs med stöd från forskningsrådet Formas och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa via ForskarFredag.

Vetenskapligt ansvariga för Plastexperimentet är professor Bethanie Carney Almroth, forskare i ekotoxikologi och zoofysiologi, forskningsassistent Emil Larsson och forskaren Magnus Bergquist vid Psykologiska institutionen, samtliga vid Göteborgs universitet.

Läs mer påwww.plastexperimentet.se

Pressbilder: https://www.flickr.com/photos/vetenskapoallm/albums/72177720296847881/

Kontaktpersoner

  • Emil Larsson, Biträdande forskare, Göteborgs universitet, [email protected], tel 072-515 05 85.
  • Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi,  Göteborgs universitet, [email protected], tel 031-786 36 73.
  • Magnus Bergquist, docent, Göteborgs universitet, [email protected], tel 031-786 16 53.
  • Julia Brink, projektledare, Vetenskap & Allmänhet, [email protected], tel 073-705 73 21.
  • Helen Barda, projektledare på Håll Sverige Ren, [email protected], tel 076-006 04 42.

Läs om
ForskarFredags medborgarforskning MASSEXPERIMENTEN


ForskarFredags motto

Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb!

LÅNA EN FORSKARE

Kostnadsfria besök i hela landet
i samband med ForskarFredag-veckan


Läs de senaste nyheterna som rör ForskarFredag



Vill du vara med på vår mejllista och få koll på allt som händer inom ForskarFredag?


Kontakt

ForskarFredags Massexperiment

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *