Forskarna Mattias Eriksson vid Institutionen för energi och teknik på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Ingela Marklinder vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet
Forskarna Mattias Eriksson vid Institutionen för energi och teknik på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Ingela Marklinder vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet

Forskning med ForskarFredag 2011!

Årets gemensamma forskningsförsök handlade om våra kylskåp och matsvinn i hemmen. Under v. 37-39 tog 1 800 elever runt om i Sverige reda på svaren i ForskarFredags bäst före-försök. Se karta över medverkande skolor här.

Eleverna är med och skapar ny kunskap

I årets försök bidrog eleverna till ett forskningsprojekt och utvecklar ny kunskap. Klassens resultat från försöket redovisades på vår hemsida och forskarna håller på i detta nu att analysera resultaten. På så sätt har forskarna fått mätdata från skolorna och eleverna har praktiskt fått prova på en forskningsmetod.

Resultaten redovisas i en rapport

Forskarna Mattias Eriksson och Ingela Marklinder har nu analyserat den inkomna datan från skolorna runt om i Sverige och sammanställt en rapport.

Ladda ner rapporten här!

Lär känna ditt kylskåp!

Försöket gick ut på att mäta temperaturen och inventera hemma i kylen. Testet utfördes genom att två termometrar las på olika platser i kylskåpet över natten. Dessa lästes av och placeras sedan på nya ställen inför nästa natt, liksom inför natten därpå. Tre olika nivåer i kylskåpet behövdes kontrolleras för att få ett bra resultat och försöket tog därför tre dygn att utföra.

Eleven antecknade också vilka matvaror som stod på vilken hylla och vilket bäst före-datum eller sista förbrukningsdatum som eventuellt stod på förpackningarna.

Ladda ned

Sammanfattning

  • De undersöka kylskåpen var kallast på mitthyllorna längst in.
  • En relativt stor andel livsmedel förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat visar försöket.
  • Temperaturen på de hyllor där mejeriprodukter förvarades översteg rekommenderade 8°C i nästan en fjärdedel av fallen.
  • Köttfärs var det livsmedel som i störst utsträckning (i tre fall av fyra) förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat.
  • Medeltemperaturen den förvarades i var 5,5°C. Sista förbrukningsdatum hade dessutom passerats i 30 procent av fallen, dock utan att eleverna klassade köttfärsen som oätlig.
  • Köttbullar och korv förvarades varmare än 8°C i en fjärdedel av fallen.
  • Eleverna tog hjälp av datummärkningen i större utsträckning än av förvaringstemperaturen när de bedömde huruvida livsmedlen var ätliga eller inte.
  • Enligt lärarna bidrog massexperimentet till att såväl intresset för som kunskaperna om livsmedelshygien, livsmedelsförvaring, svinn och resurshushållning ökade bland eleverna.

Hur kan matsvinnet minska?

En större medvetenhet kring livsmedelsförvaring i kombination med  ambitionen att inte kasta mat i onödan kan minska matsvinnet. Svinnet är inte bara oekonomiskt utan även dåligt för miljön. Varje år kastas 50-60 kilo fullt ätbar mat  per person i hushållsdelen av livsmedelskedjan, vilket motsvarar kostnaden för en hel månads mat. Matproduktion orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till övergödning. En stor del av vår mat har transporterats lång väg vilket också belastar såväl miljö som vägnät. Allt detta sker i onödan om vi sedan kastar bort maten. Rätt förvaring kvalitetssäkrar inte bara hälsan utan även ekonomin. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn genom att planera sina inköp, inte köpa mer än vad som behövs och att förvara maten på rätt sätt. Att använda sina sinnen är ett annat sätt. Många gånger går det att använda överblivna livsmedel i en ny maträtt eller att frysa in dem till ett annat tillfälle.

Läs mer och referenser

Vid frågor, kontakta Lotta Tomasson, projektledare ForskarFredag 2011

ForskarFredags forskningsförsök 2011 är utvecklat och utformat av forskarna Mattias Eriksson vid Institutionen för energi och teknik på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Ingela Marklinder vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet i samarbete med Vetenskap & Allmänhet, VA.

FF2010-2-orange