Bäst före-försöket 2011

Hur varmt har vi i våra kylskåp?

Hur varmt har vi i våra kylskåp? Det undrar SLU-doktoranden Mattias Eriksson och Ingela Marklinder på institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

ForskarFredags gemensamma forskningsförsök 2011 handlade om våra kylskåp och matsvinn i hemmen. Under v. 37-39 tog 1 800 elever runt om i Sverige reda på svaren i ForskarFredags bäst före-försök. Se karta över medverkande skolor här.


Eleverna är med och skapar ny kunskap

I försöket bidrog eleverna till ett forskningsprojekt och utvecklade ny kunskap. Klassens resultat från försöket redovisades på vår hemsida och forskarna fick nya data att analysera. På så sätt har forskarna fått mätdata från skolorna och eleverna har praktiskt fått prova på en forskningsmetod.

Forskarna Mattias Eriksson och Ingela Marklinder har nu analyserat den inkomna datan från skolorna runt om i Sverige och sammanställt en rapport.

Ladda ner och läs rapporten nedan eller här!

Lär känna ditt kylskåp!

Försöket gick ut på att mäta temperaturen och inventera hemma i kylen. Testet utfördes genom att två termometrar las på olika platser i kylskåpet över natten. Dessa lästes av och placeras sedan på nya ställen inför nästa natt, liksom inför natten därpå. Tre olika nivåer i kylskåpet behövdes kontrolleras för att få ett bra resultat och försöket tog därför tre dygn att utföra.

Eleven antecknade också vilka matvaror som stod på vilken hylla och vilket bäst före-datum eller sista förbrukningsdatum som eventuellt stod på förpackningarna.

Ladda ned

Sammanfattning

  • De undersöka kylskåpen var kallast på mitthyllorna längst in.
  • En relativt stor andel livsmedel förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat visar försöket.
  • Temperaturen på de hyllor där mejeriprodukter förvarades översteg rekommenderade 8°C i nästan en fjärdedel av fallen.
  • Köttfärs var det livsmedel som i störst utsträckning (i tre fall av fyra) förvarades vid en högre temperatur än rekommenderat.
  • Medeltemperaturen den förvarades i var 5,5°C. Sista förbrukningsdatum hade dessutom passerats i 30 procent av fallen, dock utan att eleverna klassade köttfärsen som oätlig.
  • Köttbullar och korv förvarades varmare än 8°C i en fjärdedel av fallen.
  • Eleverna tog hjälp av datummärkningen i större utsträckning än av förvaringstemperaturen när de bedömde huruvida livsmedlen var ätliga eller inte.
  • Enligt lärarna bidrog massexperimentet till att såväl intresset för som kunskaperna om livsmedelshygien, livsmedelsförvaring, svinn och resurshushållning ökade bland eleverna.

Hur kan matsvinnet minska?

En större medvetenhet kring livsmedelsförvaring i kombination med  ambitionen att inte kasta mat i onödan kan minska matsvinnet. Svinnet är inte bara oekonomiskt utan även dåligt för miljön. Varje år kastas 50-60 kilo fullt ätbar mat  per person i hushållsdelen av livsmedelskedjan, vilket motsvarar kostnaden för en hel månads mat. Matproduktion orsakar bland annat växthusgaser som påverkar klimatet och bidrar till övergödning. En stor del av vår mat har transporterats lång väg vilket också belastar såväl miljö som vägnät. Allt detta sker i onödan om vi sedan kastar bort maten. Rätt förvaring kvalitetssäkrar inte bara hälsan utan även ekonomin. Ett enkelt sätt att bidra till en bättre miljö är att minska sitt svinn genom att planera sina inköp, inte köpa mer än vad som behövs och att förvara maten på rätt sätt. Att använda sina sinnen är ett annat sätt. Många gånger går det att använda överblivna livsmedel i en ny maträtt eller att frysa in dem till ett annat tillfälle.

Läs mer och referenser

FF2010-2-orange

ForskarFredags forskningsförsök 2011 är utvecklat och utformat av forskarna Mattias Eriksson vid Institutionen för energi och teknik på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet och Ingela Marklinder vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet i samarbete med Vetenskap & Allmänhet, VA.

ForskarFredags medborgarforskningsprojekt Massexperimenten

Vetenskap & Allmänhet är medlemmar i ECSA–European Citizen Science Association för erfarenhetsutbyte om de svenska massexperimenten
Kolla även in www.medborgarforskning.se
Lär dig mer om medborgarforskning (citizen science), sök bland projekt, delta och bidra med egna kunskaper och erfarenheter.

Kontakt

ForskarFredags Massexperiment

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *