Välkommen till ForskarFredag i Göteborg!

Nästa ForskarFredag är den 29 september 2017. Sidan uppdateras under våren.

 

ForskarFredag Göteborg arrangeras av Göteborgs universitet

Jonas LarssonGöteborgs universitet

jonas.larsson@gu.se

0731 420801

LO_GU_cenRGB


Program ForskarFredag 2016:

Träffa en forskare och fika på Sjöfartsmuseet mellan kl 13-15 den 30 september! Göteborgs universitet bjuder på forskarfika, där barn och vuxna kan sitta ner med en forskare för att ställa nyfikna och kluriga frågor. Saft och bulle åt alla!

 

Deltagande forskare:

Alexandre-Antonelli6

Alexandre Antonelli, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap.
Människan är blott en bland miljontals andra arter på jorden, vilka i sin tur är bara en bråkdel av alla arter som någonsin funnits. Varför bildas nya arter hela tiden, medan andra dör ut? Hur påverkar människor, klimatet och naturkatastrofer den biologiska mångfalden?

 

 

 

 

 

Michael-Axelsson-(7)

Michael Axelsson, professor zoofysiologi, institutionen för biologi och miljövetenskap.

Fiskar, groddjur och reptiler har en kroppstemperatur som varierar med omgivningen, en del har en kroppstemperatur på -2 grader andra 43 grader. Bryr de sig och kan de få feber?

 

 

 

 

 

Petra-Bergstrom5

Petra Bergström, postdoktor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för psykiatri och neurokemi.

Att studera människans hjärna är en svår uppgift av flera anledningar. Hjärnan är ett ömtåligt organ, där varje liten cell spelar roll för hur vi tänker och rör oss. För att förstå hur ett visst organ fungerar, är det vanligt att forskare använder sig av så kallade cellmodeller. Det innebär att en liten, liten del av ett organ, en biopsi, tas från en individ. Den lilla biten består av celler, som kan odlas i skålar och studeras vidare. Den person som delat med sig av organet påverkas inte av forskningen och på så sätt har vi kommit fram till mycket när det gäller hur olika sjukdomar uppstått och hur de kan behandlas. Däremot går det inte så lätt att ta en bit av en persons hjärna medan denna fortfarande lever utan att skada hjärnan. När ett organ är svårt att studera, tittar forskare ofta istället på hur djuren fungerar. Det kan ge viktig information även om hur människans kropp fungerar, eftersom vi djur och människor fungerar ganska likadant. Hjärnan däremot är ett organ som skiljer sig mycket åt mellan djur och människor och djur drabbas i regel inte av de sjukdomar i hjärnan som vi människor lider av.

 

 

Johan-Bylund-2

Johan Bylund, professor, institutionen för odontologi .

Vi är hela tiden omgivna av mängder av olika bakterier som lever sina liv på och i oss. Ibland orsakar dessa bakterier sjukdomar och kroppen försvarar sig mot detta genom att skicka dit specialiserade vita blodkroppar som äter upp och dödar bakterierna. Dessa blodkroppar kallas för fagocyter och de är väldigt bra på att krypa ut från blodkärlen till ställen i kroppen där bakterierna växer. I mitt lab försöker vi förstå hur fagocyterna kan veta vart de ska krypa och hur de helt utan en näsa kan ”lukta” sig fram till bakterierna.

 

 

 

 

linda-flores-ffLinda Flores, universitetslektor i Spanska.

Är en zombie en han, en hon eller en det?
På svenska kan man kalla något för han, hon, den eller det. T ex ”Han heter Kalle. Hon heter Lisa. Mjölken, den står på bordet. Fönstret, det står öppet.” På engelska finns det tre olika ord: He, She och It. Om du pratar svenska eller engelska, vad vad skulle du då kalla en zombie? Tror du att det skulle bli någon skillnad om man i en skriven berättelse, eller i en film eller tv serie kallade en zombie för han, hon, den eller det? Har det någon betydelse vilket ord man använder?

 

 

 

Leon-Gren-Ekelin-4

Leon Green Ekelin, doktorand, institutionen för biologi och miljövetenskap.

Vi har en ny gäst i Göteborgs hamn. Det är fisken svartmunnad smörbult som kommit hela vägen från Svarta havet, och den är här för att stanna! Fisken lever normalt i brackvatten, och klarar sig därför bra i Östersjön, dit den också spridit sig. Vad gör den egentligen här, och kommer den kunna föröka sig i Västkustens salta vatten? I framtiden kan det vara möjligt, för den här fisken verkar nämligen vara expert på att anpassa sig till nya miljöer.

 

 

 

 

Johan Höjesjö

Johan Höjesjö, universitetslektor i ekologisk zoologi, institutionen för biologi och miljövetenskap.

Havsöringen är en populär sportfisk som finns längs hela vår svenska kust. Öringen föds i små bäckar och åar och vandrar ut i havet för att växa sig stor efter 2-3 år i havet. Kom och ta del av vår spännande forskning om öringens rörelsemönster både i havet och åarna. Hur långt rör sig en öring i havet och återkommer alla fiskar till samma å för att leka. Kanske får du svar på dina frågor ?

 

 

 

 

John-Lapidus-2

John Lapidus, forskare institutionen för ekonomi och samhälle.

Var tionde svensk har i dag en privat sjukvårdsförsäkring. Den snabba framväxten av privata försäkringar hänger ihop med andra förändringar i den svenska välfärdsmodellen, till exempel de senaste årtiondenas privatiseringar inom vård, skola och omsorg. Hur ska man se på denna utveckling? Och vad får den för konsekvenser?

 

 

 

 

 

                                         Klas Rönnbäck, docent, ekonomisk historia, institutionen för ekonomi och samhälle.

Afrika är idag världens fattigaste kontinent, men varför är det så och har det alltid sett ut så? Vilken roll spelade den transatlantiska slavhandeln, och den europeiska koloniseringen av Afrika, för Afrikas                                                        ekonomiska utveckling?

 

bjorn-schroder

 

Björn Schröder, forskarassistent, institutionen för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin.

Den mänskliga tarmen hyser biljontals små bakterier, som totalt väger 1- 2 kg. Det är ungefär lika många bakterier som vi har mänskliga celler. Våra bakterier kan påverka våra hälsa väldigt mycket. Tarmbakterier utgör ett helt ”organ” som kan kommunicera med kroppen! Vad är sambandet mellan tarmbakterier, fetma och hur kroppen kan hindra bakterier från att läcka ut från tarmen till vår kropp och orsaka skada?

 

 

 

 

bild-ff-isac-1Isac Sehlstedt, doktorand, psykologiska institutionen.

Hur kan vi känna att någon tar i oss? Men framför allt, hur kan vi tycka om att någon tar i oss? Göteborgs universitet har varit ledande inom beröringsforskning i många decennier och vi lär oss ständigt mer om hudens förmåga att förmedla det sociala och behagliga delarna i beröring.

 

 

 

Professor vetenskapsfestivalen

Cornelia Spetea Wiklund, professor, institutionen för biologi och miljövetenskap.

Växternas blad är gröna på våren och sommaren men gula eller röda på hösten. Vad är det för skillnad och hur påverkas fotosyntesen? Jag tänker visa hur man kan mäta ljusets intensitet, pigmenten oc hfotosyntesen i bladet.

 

 

 

 

forskarfredag-Jennifer

Jennifer Uhler, forskare, institutionen för biomedicin, avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi.

Jag tänker prata om DNA, nämna varför DNA måste replikeras, vad utmaningen är att det ska vara snabbt och utan fel, och hur det går till. Hur cellen (proteiner) löser problemen i både hastighet och precision. Barnen får vara med om en tävling där de ska försöka kopiera en rad bokstäver så snabbt och precis som möjligt.

 

 

 

 

 

FF-Karin-Westin-Tikkanen

Karin Westin Tikkanen, forskare i latin, Institutionen för språk och litteraturer

Vad betyder egentligen dator? Eller arena? Och varför säger vi cirkus?

Jag kommer att berätta spännande historier om var ord kommer ifrån, och hur de har kommit till in i vårt svenska ordförråd. I fokus står ord som kommit mer eller mindre direkt från latinet, ett språk som många idag betraktar som gammalt och förlegat, men som jag visar är ytterst levande och närvarande, ännu idag.

 

 

 

Kom till Sjöfartsmuseet 30 september kl. 13-15 och fika med forskare som jobbar med alla möjliga spännande saker! Det bjuds på fika och en trevlig miljö där man får veta mer om vad en forskare gör på jobbet.

Ingen anmälan krävs.