Om man läser en alarmerande nyhet eller hör något som låter för bra för att vara sant, då är det förstås extra viktigt att vara källkritisk. Men hur ska man egentligen gå till väga? Läs mer
På senare år har det blivit allt vanligare att forskare och ”vanligt folk” hjälps åt att undersöka olika frågor. Det kallas för medborgarforskning. Samarbetet leder till vetenskapliga framsteg samtidigt som deltagarna får möjlighet att engagera sig i frågor som intresserar dem. Läs mer
Sök på ordet ”forskare” och du får träff på människor med vita rockar och provrör i händerna. Men större delen av all forskning sker inte i laboratorier.
Hur har vetenskapen förändrats över tid, och varför? På vilket sätt har den förändrat våra liv? Och hur har kritik mot vetenskap och kunskapsmotstånd tett sig genom historien?
Hur har människans jakt på kunskap sett ut genom historien? På mindre än fyra minuter går ”Vetenskapens historia” igenom de idéer och ideal som har dominerat i olika perioder och påverkat hur vi inhämtat och sett på kunskap.
Margret Steinthorsdottir, paleobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar om sin forskning om klimatet och vad ginkgolöv kan berätta om framtidens klimat. Låt eleverna diskutera filmen utifrån färdiga frågor.
En fördjupad förståelse för sillgrisslornas populationsdynamik ökar förståelsen för Östersjöns komplexa ekosystem. Om detta och mycket mer berättar forskaren Martina Kadin på Naturhistoriska riksmuseet.
Expedition Mars är ett interaktivt uppdrag att landa en sond på Mars för att söka efter spår av liv. För att kunna välja rätt landningsplats ges bakgrundskunskap om universums utveckling, vatten i solsystemet, djupbiosfäriskt liv och Mars historia.
Escape Time är ett interaktivt äventyr genom jordens och livets historia. Korta filmer där Naturhistoriska riksmuseets forskare delar med sig av sin kunskap varvas med fakta och olika interaktiva övningar. Genom att lösa de olika uppgifterna kommer man vidare i historien. Läs mer
Forskaren Christian Skovsted på Naturhistoriska riksmuseet berättar om den livsviktiga kambriska explosionen, en kort period i jordens historia när artrikedomen på jorden ökade explosionsartat.
Modern genteknik hjälper oss att förstå mammutarnas öde. Detta och mycket mer om gammalt DNA berättar forskaren Erik Ersmark på Naturhistoriska riksmuseets DNA-labb.
Oroliga medborgare hör av sig till länsstyrelsen och berättar att de har sett spår av ett okänt djur i en nationalpark. Vad är det för mystiskt djur som har flyttat in i parken, och bör länsstyrelsen vidta åtgärder? Låt eleverna testa Naturhistoriska riksmuseets lärspel om miljöövervakning och biologisk mångfald.
Följ med på en forskningsresa till Madagaskar och se hur Naturhistoriska riksmuseets forskare arbetar med att kartlägga den biologiska mångfalden där. Prata sedan vidare om filmen med hjälp av färdiga frågeställningar och förslag till resonemang.
Hör Naturhistoriska riksmuseets forskare Jeremy Bellucci berätta hur ett forskarlag för första gången kunde identifiera en bit av jorden i en sten från månen.
Vad behövs för att genomföra en forskningsexpedition? Och vad kan vi lära oss av fossil? Följ med fyra forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i deras jakt på ny kunskap.
I det här skolprogrammet riktat mot mellanstadieelever får barnen testa att forska, med hjälp och instruktioner från Anna Syberfeldt, professor i produktionsteknik och en av Högskolan i Skövdes forskare.
Briljanta forskare tar upp aktuell forskning om globala samhällsutmaningar och hur forskare över hela världen söker efter lösningar på problemen. Kan till exempel robotbin ersätta vanliga bin och hur gör de isländska forskarna som försöker suga ut koldioxid ur atmosfären? Serien från UR består av 10 avsnitt à 9 minuter.
Om inte annat uppges är allt material på denna webbplats licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.