ForskarFredag – för en vecka var framtiden här

Forskare som drog sina bästa skämt, experimenterade, lånades ut och svarade på frågor om hur vi kommer att leva och bo i framtiden – det var några av inslagen under vetenskapsfestivalen ForskarFredag den 20–25 september. Totalt anordnades närmare 150 aktiviteter över hela Sverige.

Forskare Johan Nordstrand, KTH,  lånades ut till en klass på International School of the Stockholm Region, ISSR under årets ForskarFredag. Foto: Ben Libberton/VA

Att låna en forskare har länge varit en viktig del av ForskarFredag. I år blev det för första gången möjligt för skolor i hela landet att delta. Jonas Ludvigsson, professor på Karolinska Institutet, var en av forskarna som träffade klasser. Han fick många kluriga frågor från eleverna, till exempel “Hur lång tid tar det att forska?” och “Vilken är din viktigaste forskning?” Läs Jonas svar här. 

Totalt 98 skolklasser på 22 orter fick besök av en forskare som kunde berätta om vad de sysslar med, antingen digitalt eller på plats i klassrummet. “Jag har lärt mig att forskning kan förändra världen”, utvärderade en elev ett av lånen.

Aktiviteter från söder till norr

På flera håll i landet anordnades även fysiska event. I bland annat Blekinge, Lund, Stenungsund och Umeå fanns möjlighet att besöka städernas science centers och bland annat leta efter fossiler, titta på science slam, se en kemi- och fysikshow eller äta frukost med en forskare. 

Dalenium i Stenstorp mötte deltagarna dataspelsforskaren Per Backlund. 
– Under denna ForskarFredag fick vi en inblick i spelvärlden vilket var otroligt intressant då jag inte visste vad som krävdes för att klara sig i spelbranschen, skrev en av eleverna som deltog. 

I Västervik gick dagen i vattnets tecken. Forskare från Södertörns högskola/MARIS och Västerviks Museum berättade om SEASIDE, ett pågående projekt inom arkeologi och geovetenskap, både för skolklasser och allmänheten. Besökarna fick också ta mikroskopet till hjälp för att bland annat leta efter fossila kiselalger i bottensedimenten från sjöar och hav. 

– Föredraget Boende och vatten med docent Thomas Andrén väckte många frågor om livet vid vatten i dag och de utmaningar som finns just nu med klimatförändringar, skred och strandförskjutningen framåt i tiden, berättar Veronica Palm, som är biträdande museichef och arkeolog på Västerviks museum. 

Den som ville hänga med på en tidsresa genom färgernas historia, gjorde klokt i att följa ungdomsreportern Salma som lärde sig om allt från målningar från vikingatiden till graffiti tillsammans med forskare och experter från Riksantikvarieämbetet i Visby och Gotlands museum

I Skövde gick det att delta både digitalt och på plats på ASSAR. Victor Igelmo, doktorand vid Högskolan i Skövde, berättar om sin forskning om gränslandet mellan 3D och den verkliga världen. Foto: Rebecka Thor

Klimatet i fokus

Från Norrköping direktsändes ett samtal om hur vi kan förhålla oss till ändrade klimatförutsättningar. Lena Lindström vid SMHI och nationell kontaktpunkt i Sverige för FN:s klimatpanel (IPCC) summerade resultaten från den senaste rapporten:

– Mycket är en förstärkning av det vi vet sedan tidigare: Vi vet att det sker förändringar, att de är pågående och att förändringarna kommer att fortsätta. Det är bråttom, men vi kan göra något åt klimatförändringarna och behöver minska de klimatpåverkande utsläppen. Vi kan vänta oss mer extremväder och behöver jobba med anpassningar för det. 

Hur rymdforskningen kan användas för att hitta nya lösningar som fungerar för att göra framtidens boende på jorden bättre, diskuterades också.

– Varför ska vi ha tjocka, tjocka väggar med isoleringsmedel i bostäder här, när man i rymden kan ha tunna dräkter som klarar temperaturskillnader på många hundra grader? sa Marie Nyström, professor vid Chalmers tekniska högskola. 

Klimatet spelade huvudrollen även i samtalet “Vår gemensamma framtid”, där utgångspunkten var ungas frågor till forskare och politiker, till exempel vad var och en kan göra för att motverka klimatförändringarna.  

– Vi måste sluta överkonsumera. Forskningen har redan gjort oss mer medvetna, men jag tror att vi måste prata mer om att våra konsumtionsvanor inte är hållbara och att det krävs en radikal förändring där, sade Ella Turta, generalsekreterare på ReGeneration 2030, som ville se policyförändringar för att göra det möjligt. 

Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, svarade på frågan “Gör Sveriges regering allt den kan när det gäller klimatförändringarna, och tar den forskningen på allvar?”

– Hade du ställt den frågan för 4-5 år sedan hade jag varit väldigt bekymrad, i dag är det en helt annan spelplan. Det finns en förståelse för att frågorna är allvarliga och man börjar vidta åtgärder. Men det är komplext; det handlar om hela samhällets omställning. Men förståelsen och viljan att lyssna finns definitivt, svarade han.  

Ella Turta, generalsekreterare ReGeneration2030, och Joacim Rocklöv, professor vid Umeå universitet under ”Vår gemensamma framtid”. Foto: Ben Libberton/VA

Jakt och skratt avslutade

På fredagskvällen bjöd Naturhistoriska riksmuseet in hela familjen till en rafflande jakt efter tre försvunna forskare. Via Youtube följde nära 9 000 personer Daniel Norbergs äventyr på det nedsläckta museet och kunde genom en chatt hjälpa till att lösa ledtrådarna för att hitta forskarna Vivi Vajda, Johannes Bergsten och Anja Carlsson. Det blev många glada tillrop och, när mysteriet lösts, frågor till de återfunna forskarna.

 –  En del av en T-rex som var tre meter lång och såg ut som ett perfekt hundben, svarade paleontologen Vivi Vajda på frågan om vilken som är den största och coolaste fossilen hon hittat.

“Hur blir man forskare?” var det också flera som undrade. Förutom att ha ett brinnande intresse, gå i skolan och så småningom doktorera, tipsade Johannes Bergsten om medborgarforskningsprojekt som alla kan delta i. 

– Det finns många forskningsprojekt som tar hjälp av allmänheten, ofta elever på skolor, för att samla in data. Det kan till exempel vara att dokumentera när de första vårblommorna dyker upp i olika delar av landet. 

ForskarFredag avslutades, på lördagen, med ett gott skratt. Fem modiga Umeåforskare bjöd på sin forskning – och sig själva – i form av en standup. 

– Jag är molekylärbiolog, du känner igen oss för vi är mindre än vanliga biologer, inledde forskaren Christina Julius sin del av showen.

Eftersom många av ForskarFredags aktiviteter var digitala, går flera av dem fortfarande att ta del av. Ett spännande panelsamtal om källkritik som arrangerades i Stockholm av Vetenskapens hus, en lunch med forskare i Dalarna eller ett samtal om robotar i vår vardag är bara några exempel. 

Forskaren Christina Julius redde bland annat ut sin relation till afrikanska jättelandsniglar under standupen från Curiosum i Umeå. Foto: Gaby Beans

27 000 deltagare över hela landet

Vetenskapsfestivalen ForskarFredag anordnades av lärosäten, science centers, museer, kommuner, regioner och myndigheter på mer än 25 orter i Sverige. Totalt medverkade 350 forskare och doktorander. 27 000 deltagare i alla åldrar från 70 procent av Sveriges kommuner tog chansen att upptäcka att forskare är helt vanliga människor – med ovanligt spännande jobb!


Vetenskapsfestivalen ForskarFredag samordnas av föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, genomförs med stöd av AFA FörsäkringCarl Tryggers Stiftelse för Vetenskaplig ForskningIKEM – Innovations- och kemiindustrierna i SverigeJernkontoret, Kungliga Patriotiska sällskapet, Kungl. Vitterhetsakademien, NaturvetarnaSULF – Sveriges universitetslärare och forskareSveriges IngenjörerVetenskapsrådetVinnovaWenner-Gren Stiftelserna och Åforsk, samt av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, genom Marie Sklodowska-Curie Actions, GA 101036119.


Lägg till en kommentar