Möt startfältet i årets Forskar Grand Prix-final

Koldioxidlagring, hur kyckling kan användas för att förstå barncancer, vad skogen vinner på en lyckad dejt, hälsoinformation, normer i skolan och Alzheimerforskning – det kommer du att få en inblick i under årets final i Forskar Grand Prix. Den 23 november kliver sex forskare upp Vasateaterns scen för att vinna publikens och juryns röster. 

I Sveriges största presentationstävling för forskare gäller det att förklara sin forskning så lättförståeligt, lärorikt och engagerande som möjligt – på bara fyra minuter. Under hösten har sex forskare kvalificerat sig till riksfinalen i Forskar Grand Prix via fem deltävlingar runt om i landet och genom ett digitalt heat. 

Årets första finalist korades i Luleå. Under deltävlingen på Teknikens Hus röstades Emelie Crafoord, vid Luleå tekniska universitet fram som vinnare. Hon forskar om utveckling av en mer energieffektiv teknik för infångning av biogen koldioxid från industrin för lagring i svensk berggrund.

“Det känns roligt att i finalen få chans att nå ut med min forskning till en bredare publik och precis som i deltävlingen, ska det bli intressant att få höra och lära sig mer om de andra deltagarnas forskning”, säger Emelie Crafoord om att snart tävla i finalen. (Läs hela intervjun här)

Matchmaking i skogen och normer i skolan

I Umeå vann Kishore Vishwanathan, som forskar vid SLU,  publikens och juryns röster i en fullsatt aula på Minervagymnasiet. Han vinnlade sig om att hitta en rolig vinkel för att beskriva relationen mellan fjädermossa och kväveproducerande cyanobakterier, och jämförde det med interaktionen i dejtingappar. 

”Det handlar om två organismer som skapar ett förhållande med varandra. Fjädermossan behöver kväve och bakterierna skapar den. Det fungerar ungefär på samma sätt som dejting, och jag beskriver hur de här två träffas, kommunicerar och skapar sitt förhållande”, förklarar Kishore Vishwanathan. (Läs hela intervjun här)

Karin Bergman Rimbe, Mälardalens universitet, tog hem segern i Eskilstunas deltävling med en presentation om sin forskning om normer och välbefinnande i skolan. 

“Det var mycket roligare och mer givande än vad jag först trodde. Det här formatet, att presentera sin forskning på bara fyra minuter, är inget jag är van vid så det var väldigt lärorikt och utvecklande. Nu ska jag gå hem och ladda inför finalen i Stockholm”, berättade hon precis efter att det stod klart att hon gått vidare. (Läs hela intervjun här)

Återvinning, Alzheimer och långvarig smärta

I Stockholms deltävling gick Johanna Mayer från Karolinska Institutet vidare. Hon ställde frågan om sophantering kan förebygga Alzheimer och fångade åhörarnas intresse bland annat med en egenritad animation. 

“I min presentation försökte jag förklara svår forskning på ett illustrativt sätt med hjälp av många metaforer. Samtidigt som jag funderade på hur jag skulle förklara min forskning på bara fyra minuter för gymnasieelever fick jag tänka på forskningsfrågan och resultaten på helt nya sätt, berättade hon efter tävlingen. (Läs hela intervjun här)

Riksfinalens femte finalist, Charlotte Sylwander vid Högskolan i Halmstad, kvalade in via den digitala deltävlingen. Den var öppen för verksamma forskare i hela Sverige och tävlingsbidragen spelades in i stället för att framföras på scen. Under ForskarFredag-veckan gick det sedan att se och rösta på de inspelade presentationerna. Rösterna vägdes sedan samman, precis som i alla deltävlingarna, med betyg från en expertjury.

“Det känns otroligt roligt att ha vunnit deltävlingen och tagit mig till finalen! Alla bidrag i år var väldigt kreativa och det är kul att se den utvecklingen när det gäller forskningskommunikation. ”Jag var ruggigt nervös in i det sista och är så glad och tacksam för alla som har röstat på mig och mitt bidrag”, säger Charlotte Sylwander, som forskar om att främja hälsa hos personer med, eller risk för att utveckla, långvarig smärta. (Läs hela intervjun här)

Vill sudda ut stereotyper

Årets sista tävlande korades i Lund. Sofie Mohlins presentation handlade om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer. Genom att delta i Forskar Grand Prix vill hon bland annat inspirera unga människor till en framtid inom forskningsvärlden.

“Det är inte ovanligt att akademin ses som otillgänglig och tråkig, och eftersom jag verkligen älskar mitt jobb, vill jag ändra på den bilden. För egen del är det dessutom viktigt att stereotypen för hur en forskare ser ut och beter sig suddas ut, till exempel genom att visa att även en kvinna med två barn, och helt utan akademisk bakgrund, kan leda en egen forskargrupp”, berättade Sofie Mohlin efter tävlingen. (Läs hela intervjun här)

Nu väntar en intensiv månad för finalisterna. De sex forskarna får hjälp av en presentationscoach att finslipa sina presentationer innan de samlas för att uppträda på Vasateatern  den 23 november.