Sakliga cyklar och berörande bostadslappar – elever har kartlagt Sveriges anslagstavlor

Pressmeddelande 170503

Vad finns på svenska anslagstavlor nuförtiden? Tack vare hjälp från 1 500 elever kan forskare vid Göteborgs, Stockholms och Örebro universitet svara på den frågan. Cykelannonser är korthuggna och sakliga, bostadsannonser mer personliga. Utländska språk används både för information och dekoration. Och de klassiska rivlapparna är fortfarande populära, trots smarta mobiltelefoner.

 – Såvitt vi vet är detta den största kartläggning av analoga anslagstavlor som någonsin genomförts, säger Christopher Kullenberg, forskare vid Göteborgs universitet och en av massexperimentets initiativtagare.

I september 2016 gick 1 500 elever ut och letade upp anslagstavlor i sin närhet. Uppdraget var att fotografera, skriva av och kategorisera anslagen, och slutligen rapportera till forskarna via en särskild app. Eleverna översatte också anslag på andra språk – en av forskningsfrågorna gällde vilka språk som används på anslagstavlorna. Forskarna samlade resultaten i en databas där bild och text gjordes sökbara.

Mer än en tredjedel av anslagen visade sig vara inbjudningar till exempelvis konserter, möten och föredrag. En lika stor andel står köp- och säljannonser av varor och tjänster för. Hyresannonser, politiska budskap och bortsprungna husdjur är kategorier med färre anslag.

Flitigaste annonsören är föreningar, följt av företag och privatpersoner. Tydliga skillnader går att se mellan olika genrer av anslag: Cykelannonser är korthuggna medan bostadsannonser är mer personliga.

Nästan alla anslag är skrivna på svenska, även om andra språk, framförallt engelska, fyller en viktig funktion för att till exempel signalera delaktighet i en global gemenskap.

– Invandrarspråk förekommer också och kan användas för att berätta om hur saker fungerar i Sverige, men i vissa fall är språket snarare en dekoration som visar en internationell anknytning, säger Tove Rosendal, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Andra aspekter som undersöks i massexperimentet är till exempel hur man gör för att skapa uppmärksamhet i handskrivna anslag och vilka typer av lärande som annonseras på anslagstavlorna.

Forskarna arbetar nu för att göra databasen tillgänglig för allmänheten så att alla som vill kan bidra med nya anslag eller göra egna sökningar i materialet.

Massexperimentet är ett exempel på medborgarforskning (citizen science), där icke-forskare tar aktiv del i forskningsprojekt, och är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag. Årets ForskarFredag arrangeras den 29 september på 30 orter runt om i Sverige. Syftet med ForskarFredag är att väcka nyfikenhet på vetenskap, visa hur spännande forskning är och ge inblick i forskares arbete.

Fredag 12 maj klockan 9:00–9:30 kommer forskarna från Örebro, Stockholms och Göteborgs universitet att chatta på Facebook med de deltagande skolklasserna om resultaten från experimentet.

Läs den populärvetenskapliga rapporten här: https://v-a.se/2017/05/varapport2017_1/ och mer om massexperimentet här: https://forskarfredag.se/massexperiment/anslagstavlan-2016/

För mer information och pressbilder, se www.forskarfredag.se/pressmaterial eller kontakta:

Christopher Kullenberg, forskare, [email protected], 073-508 30 22.
Tove Rosendal, forskare, [email protected], 070-211 28 24.
Lena Söderström, Vetenskap & Allmänhet, projektledare ForskarFredag Sverige, [email protected], 070-716 06 44.

Vill du komma i kontakt med en medverkande skolklass i ditt närområde?

Kontakta Fredrik Brounéus, projektledare Anslagstavlan, [email protected]

 

ForskarFredag är en del av europeiska Researchers’ Night och arrangeras av lärosäten, science centers, museer, kommuner och regioner. Evenemangen samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomfördes 2016 med stöd av AFA Försäkring, IKEM – innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Kungl. Vitterhetsakademien, LIF – de forskande läkemedelsföretagen, Naturvetarna, Oscar och Maria Ekmans Donationsfond, Sveriges Ingenjörer, SULF – Sveriges universitetslärare och forskare, Teknikföretagen, Wenner-Gren Stiftelserna, Vetenskapsrådet och Vinnova. ForskarFredag får finansiering från EU-kommissionen under Marie Sklodowska-Curie actions.


Lägg till en kommentar