Ny VA-rapport: Mest trovärdiga nyheter i tonåringars nyhetsflöden

Pressmeddelande 180418

Svenska tonåringar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter. Och det är mest nyheter om politik, samhälle och brott som läses. Det visar resultaten från ForskarFredags massexperiment Nyhetsvärderaren, som publiceras i dag.

 – Det här är väldigt intressant och oväntat! Resultaten är nämligen raka motsatsen jämfört med vad man tidigare diskuterat i svenska medier, säger Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet och ansvarig forskare i Nyhetsvärderaren.

I massexperimentet tog Thomas Nygren hjälp av över 2 700 gymnasieelever för att undersöka två hittills obesvarade forskningsfrågor: vilka nyheter rör sig i unga människors digitala nyhetsflöden och hur trovärdiga anser ungdomarna själva att nyheterna är?

Resultaten visar att svenska ungdomars nyhetsflöden till största delen utgörs av trovärdiga nyheter om politik/ekonomi/samhällsinformation och olyckor/brott från etablerade nyhetssajter. Ungdomarna hittar nyheterna i första hand direkt på webben, och inte via sociala medier. Nyheter om sport, kultur/nöje och livsstil/kost/ hälsa/medicin är mindre vanliga och uppfattas som mindre trovärdiga – med undantag av sportnyheter, som värderas som mest trovärdiga av alla nyheter.

– De minst trovärdiga nyheterna finns i kategorin livsstil/kost/ hälsa/medicin, och det känns ju inte som ett lika allvarligt hot mot demokratin som falska nyheter om politik och brott. Men de kan vara problematiska på andra sätt och påverka ungdomars självbild och hur de använder sina pengar, säger Thomas Nygren.

Nyheterna kommer från många olika nätsidor, där Aftonbladet.se är den mest populära. Nyheter från dagstidningar, kvällspress och public service (SR och SVT) uppfattas överlag som trovärdiga. Vissa andra nyhetssajter, som mest vill locka till klick, upplever eleverna som mindre pålitliga.

Massexperimentet är ett samarbete mellan Uppsala universitet, RISE Interactive och Vetenskap & Allmänhet, VA. VA koordinerade experimentet som en del av vetenskapsfesten ForskarFredag, som äger rum den sista fredagen i september varje år.

ForskarFredag har som syfte att visa hur spännande och vardagsnära forskning kan vara, och att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Att elever får prova på riktig forskning tillsammans med forskare är ett konkret och roligt sätt att visa detta, säger Lena Söderström, projektledare för ForskarFredag Sverige.

För mer information och pressbilder, se www.forskarfredag.se eller kontakta:

Thomas Nygren, forskare, Uppsala universitet, [email protected],
073-646 86 49.
Ellen Franzén, designer, RISE Interactive, [email protected],
tel 073-669 87 90
Fredrik Brounéus, projektledare Nyhetsvärderaren, Vetenskap & Allmänhet,
[email protected], 072-556 34 48.
Lena Söderström, projektledare ForskarFredag Sverige, Vetenskap & Allmänhet,
[email protected], 070-716 06 44.

ForskarFredag är en del av European Researchers’ Night och firas i år den 28–29 september i Blekinge, Borås, Dalarna, Eksjö, Falköping, Gotland, Göteborg, Halland, Jönköping, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Piteå, Skellefteå, Skövde, Stenstorp, Stenungsund, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Öland, Örnsköldsvik och Östersund.

Nyhetsvärderaren genomfördes med stöd från Vinnova. ForskarFredag är en del av European Researchers’ Night och arrangeras av lärosäten, science centers, museer, forskningscenter, kommuner och regioner. Evenemangen samordnas nationellt av Vetenskap & Allmänhet och genomfördes 2017 med stöd av AFA Försäkring, IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, Jernkontoret, Kungl. Vitterhetsakademien, Naturvetarna, Oscar och Maria Ekmans Donationsfond, SULF – Sveriges universitetslärarförbund, Sveriges Ingenjörer, Teknikföretagen, Vetenskapsrådet, Vinnova och ÅForsk. ForskarFredag 2017 finansierades också av EU-kommissionen genom utlysningen European Researchers’ Night under Marie Sklodowska-Curie actions, en del av Horisont 2020, grant agreement nr 722934.


Lägg till en kommentar