Forskare fick hjälp av tusentals elever

Pressmeddelande 140407

Den blomstertid nu kommer … allt tidigare varje år. Ett varmare klimat medför tidigare vår och senare höst. Men hur påverkar en senarelagd höst de svenska ekosystemen? I ett massexperiment hjälpte drygt 10 000 elever forskare att studera klimatförändringarnas effekt på hösten hos lövträd.

Sommaren är kort, sjunger Tomas Ledin, men faktum är att den blir längre och längre. I Europa har lövsprickningen på våren tidigarelagts med cirka 6 dagar och höstlövsperioden senarelagts med cirka 5 dagar sedan 1960-talet. Men hur påverkar en senare höst de svenska ekosystemen? I massexperimentet, som är en del av vetenskapsfesten ForskarFredag, dokumenterade drygt 10 000 elever hur svenska lövträd utvecklade sina höstlöv under hösten 2013. Sammanlagt observerade eleverna fler än 2 000 träd på 378 platser runtom i landet.

– Detta hade vi forskare aldrig kunnat åstadkomma på egen hand, säger Kjell Bolmgren, växtekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, och en av forskarna som utformat experimentet.

Forskarnas analyser av elevernas observationer visar att det finns en stor variation i trädens höstlövsutveckling mellan olika trädarter och regioner. Utvecklingen av höstlöv började allt från i månadsskiftet augusti–september till i slutet av oktober.

– Den stora variationen gör att vi funderar över vilka av trädens strategier som kommer att vara gynnsamma för dem under den pågående klimatförändringen, säger Kjell Bolmgren.

Forskarvärldens bristande kunskap om hur växter och djur påverkas av klimatförändringens inverkan på hösten beror bland annat på att det är svårt för forskare att observera stora geografiska områden i sina experiment.

– Uppgifterna från Höstförsöket är mycket betydelsefulla för att vi bättre ska kunna förstå och förutse hur hösten påverkas, säger Kjell Bolmgren.

Höstförsöket är ett samarbetsprojekt mellan Vetenskap & Allmänhet, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Massexperimentet är en del av ForskarFredag, en vetenskapsfest som äger rum i hela Europa den sista fredagen i september varje år.

ForskarFredag vill visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb och att forskning berör alla i vardagen. Höstförsöket bidrog genom att skolorna fick medverka i ”riktig” forskning och genom att forskarna och lärarna respektive eleverna hade direktkontakt via Instagram, Twitter och Facebook.

Ta del av rapporten.

För mer information och pressbilder, besök www.forskarfredag.se, eller kontakta:
Lotta Tomasson, Vetenskap & Allmänhet, projektledare ForskarFredag Sverige, 070-728 97 20, [email protected]
Kjell Bolmgren, forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, 0730-67 03 65, [email protected]

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare

Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar.

Se även www.v-a.se


Lägg till en kommentar