Gatlyktor, ljusskyltar och upplysta byggnader – ljus på natten innebär trygghet och trevligare städer, men har också visat sig ha negativa effekter för människor och djur. Ju mer ljus, desto färre stjärnor kan man se på natthimlen. Hur många stjärnor kan du se där du bor? I årets massexperiment kan du hjälpa forskare att mäta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor på himlen!

Foto: Anna Olsson

Urban Eriksson, forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Foto: Lunds universitet

Människans användning av artificiellt ljus har i grunden förändrat miljön på stora delar av jorden. Vetenskapliga studier visar på oanade effekter på organismers biologi, på ekosystem och ekosystemtjänster, men även på människors hälsa och välbefinnande. Problemen med artificiellt ljus kallas i folkmun för ljusföroreningar.

I Stjärnförsöket får tusentals skolelever, friluftsgrupper, klubbar, föreningar och privatpersoner möjlighet att bidra till forskning om ljusföroreningar samtidigt som de får kunskaper om ekologi, hållbar utveckling och stadsplanering. 

Massexperimentet inleds i februari 2019 och löper under hela år 2019. Inrapporteringar går att göra hela året, men vi kommer ha extra fokus på insamling under två perioder: februari-mars samt oktober-december 2019.

Ansvarig forskare i årets massexperiment är Urban Eriksson, forskare och universitetslektor i fysik med inriktning mot astronomididaktik.

Studenterna Stefan Sigurdsson och Sofia Garp visar hur Stjärnförsöket går till. Foto: VA
Illustration: Lotta Tomasson, VA

Så här kommer det att gå till:

Du behöver:

  • Ett pappersrör (till exempel en hushållsrulle), lite snöre, sax, tejp och lite annat du har hemma för att tillverka ditt mätverktyg.
  • Ladda ner en app till din telefon eller surfplatta (finns att ladda ner från och med februari).

Gå ut minst en timme efter solens nedgång och vänta i tio minuter för att vänja ögonen vid mörkret. Rikta sedan röret i nio olika riktningar mot himlen och räkna hur många stjärnor du kan se genom röret. Rapportera in detta i appen tillsammans med information om dag, tid, plats, väder m.m.

Gå gärna ut flera gånger!

Instruktioner och länk till appen kommer publiceras på den här sidan i månadsskiftet januari/februari. Du som skickat in en intresseanmälan får ett mail när detta finns tillgängligt.

Är du lärare?

Stjärnförsöket passar in i undervisningen i flera årskurser och ämnen. Försöket lämpar sig bäst för elever i grundskolan och gymnasiet eller vuxenutbildningen, men alla är välkomna att vara med. Till din hjälp kommer du ha en lärarhandledning och instruktionsfilmer som visar hur det går till.

Observationerna behöver göras minst en timme efter solens nedgång, en tidpunkt som varierar beroende på var i landet ni befinner er och vilken månad och dag det är. Kanske kan ni genomföra observationerna i slutet av skoldagen, på fritidsklubben eller skicka med uppgiften som läxa att göra hemma? Förbered eleverna och låt dem öva i klassrummet innan. Om inte alla elever har en smart telefon eller surfplatta hemma kan ni skriva ut pappersformulär där eleverna fyller i sina observationer, som ni sedan lägger in i appen när ni är tillbaka i klassrummet.

När du anmält din klass kommer du få en inbjudan till vår Facebookgrupp där du kan ställa frågor till oss och diskutera med andra lärare.

Hör gärna av dig om du har frågor!

Tidsplan för massexperimentet Stjärnförsöket 2019

18 december 2018: Intresseanmälan öppnar.
Slutet av januari 2019: Lärarhandledning och instruktionsfilm publiceras.
Februari: En app finns att ladda ner till din telefon.
Februari - mars: Insamling av data.
April/maj: Återkoppling till skolor som deltog feb-mars.
Oktober - december:
Under ForskarFredag, den 27-28 september 2019, startar en andra insamlingsperiod som pågår till och med december.
Mars 2020: Populärvetenskaplig rapport om resultaten publiceras och skickas ut till skolor som deltagit.

Anmäl ditt intresse här.


För mer information:

Kontakta projektledare Martin Bergman eller Lena Söderström[email protected]

Massexperimentet 2019 är ett samarbete mellan Högskolan i KristianstadLunds universitet, Nationellt resurscentrum för fysik, RymdstyrelsenSvenska Astronomiska SällskapetUmevatoriet, Vetenskapens hus och Vetenskap & Allmänhet och stöds finansiellt av Formas, Rymdstyrelsen och ForskarFredag via EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.