Gatlyktor, ljusskyltar och upplysta byggnader – ljus på natten innebär trygghet och trevligare städer, men har också visat sig ha negativa effekter för människor och djur. Ju mer ljus, desto färre stjärnor kan man se på natthimlen. Hur många stjärnor kan du se där du bor? I årets massexperiment kan du hjälpa forskare att mäta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor på himlen!

 
Det är enkelt att delta i Stjärnförsöket. Allt du behöver är ett mätinstrument och appen ”Stjärnförsöket”. Illustration: Lotta Tomasson / VA.

Människans användning av artificiellt ljus har i grunden förändrat miljön på stora delar av jorden. Vetenskapliga studier visar på oanade effekter för organismers biologi, på ekosystem och ekosystemtjänster, men även på människors hälsa och välbefinnande. Problemen med artificiellt ljus kallas i folkmun för ljusföroreningar.

Till exempel har havssköldpaddornas ungar svårt att hitta havet från stranden när det finns bebyggelse i närheten, eftersom de söker sig till den ljusaste delen på horisonten.

Vetenskapliga studier visar också att ljus på natten påverkar fiskars fortplantningsförmåga och får fåglar att flyga fel och krocka med byggnader. 

I ForskarFredags massexperiment 2019 Stjärnförsöket kan du bidra till forskning om ljusföroreningar. Du undersöker hur hög graden av ljusförorening är precis där du står (så lokalt går det inte att mäta med satelliter!). Samtidigt kan du lära dig mer om ljusföroreningar, ekologi, stadsplanering och hållbar utveckling.


Så här deltar du:

Vill du vara med och hjälpa forskarna kartlägga ljusföroreningarna just där du bor? Vad kul! Det är enkelt att delta, allt du behöver är:

  • Material för att bygga din stjärnkikare: Ett papprör (föslagsvis en hushållspappersrulle), tejp, lite snöre, en mutter eller annan tyngd att hänga i snöret och papper till gradskivan som du kan skriva ut  eller göra själv.
  • En kompass (förslagsvis kompass-appen i din mobil).
  • Ladda ner appen ”Stjärnförsöket” på App Store eller Google Play.
  • Gå ut minst en timme efter/innan soluppgången och vänta tio minuter så dina ögon vänjer sig vid mörkret. Rikta röret mot himlen i nio riktningar och räkna hur många stjärnor du kan se i varje riktning. Rapportera in resultatet i appen.

 MATERIAL & INSTRUKTIONSFILMER

 RAPPORTERINGSSIDA för dina observationer om du inte använder appen.

  ANMÄL DITT/ERT DELTAGANDE HÄR  för att få löpande information om projektet och kommande massexperiment.


Urban Eriksson, forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Foto: Lunds universitet

Stjärnförsökets forskare

Ansvarig forskare är Urban Eriksson, forskare och universitetslektor i fysik med inriktning mot astronomididaktik vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.


Internationellt

Under hösten och vintern 2019/2020 pågår Stjärnförsöket även i:

Storbritannien
Natural History Museum, London under namnet ”The Star-Spotting Experiment”.

Irland
University College Cork & Trinity College under namnet ”The Star-Spotting Experiment”.

Spanien
Fundación Descubre, ESCIENCIA, La Palma Centre & Fundación Madri+d under namnet ”Cuenta Estrellas”.


Tidsplan för massexperimentet Stjärnförsöket 2019


15 mars 2020: Sista dag att rapportera in resultat.
April/maj 2020: Populärvetenskaplig rapport om resultaten publiceras och skickas ut till anmälda grupper och skolor.


Nedan kan du se ett filmklipp där Stjärnförsökets forskare Urban Eriksson berättar om projektet och om resultaten från observationerna i våras.

Ladda ner Urbans presentation från filmen här.

Se inrapporterade observationer fram till ForskarFredag 2019 på en interaktiv karta här.


Visste du att…

  • En tredjedel av världens befolkning kan inte se Vintergatan på grund av ljusföroreningar.
    Källa: Falchi et al.  (2016) Science Advances 2, e1600377
  • Ljusföroreningar minskar pollineringen av nattflygande insekter, vilket i sin tur påverkar växters fortplantning.
    Källa: Knop et al. (2017) Nature 548, 206-209.
  • Fasadbelysning kan göra att fladdermöss inte förstår att det är natt och därför inte ger sig ut för att jaga.
    Källa: Eklöf & Rydell (2018) Forskning & Framsteg 8, 26-33.
  • Ljus på natten påverkar människans produktion av hormonet melatonin, som inverkar på många viktiga kroppsfunktioner, t.ex. ämnesomsättning, hur vi äter och balans mellan aktivitet och vila.
    Källa: Navara & Nelson (2007) Journal of Pineal Research 43, 215-224.
  • Ljusföroreningar gör det svårare för astronomer att studera himlen.
    Källa: Puschnig (2016) Populär astronomi 1, 30-34.

För mer information:

Kontakta projektledare Martin Bergman eller Lena Söderström[email protected]

Stjärnförsöket är skapat av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA), Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, RymdstyrelsenSvenska Astronomiska SällskapetUmevatoriet och Vetenskapens hus. Projektet genomförs i samarbete med Fundación Descubre, Esciencia, La Palma Centre och Fundación madri+d i Spanien, University College Cork och Trinity College i Irland och The Natural History Museum, London, Storbritannien.

Massexperimentet 2019 stöds av Formas, Rymdstyrelsen och ForskarFredag via EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.