Hösten 2017 deltog elever från förskoleklass till och med årskurs 6 i tävlingen ”Rita dig själv som forskare”. 1 237 teckningar från över 70 klasser i 44 skolor över hela Sverige skickades in. Tack för era teckningar!


Teckningstävling 2017

Teckningstävlingen var en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag 2017, samordnad av föreningen Vetenskap & Allmänhet, med syfte att väcka barnens nyfikenhet på vetenskap och forskning och utmana stereotypa föreställningar om forskare. Vi ville också få en inblick i barnens egna uppfattningar om forskare och forskning och vad de är intresserade av.

Teckningarna har analyserats av Anne-Li Lindgren och Sofia Grunditz vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. De har studerat hur flickor respektive pojkar ritar, i vilken grad stereotypa föreställningar om forskare syns i bilderna och gör en översiktlig jämförelse med bilderna från teckningstävlingen 2007. De ger också råd till lärare om hur teckningsuppgifter kan användas i som en del av undervisningen.

Vad händer med teckningarna nu?

Teckningarna har under 2018 stannat kvar på Stockholms universitet för vidare studier. Under 2019 kommer de skänkas till Svenskt Barnbildsarkiv (SBBA) i Eskilstuna som har samlat bilder från barn sedan 1977. Arkivets bilder kan användas för studier och forskning och ge kunskap om, och väcka intresse för, barns bildskapande. Teckningarna kommer alltså finnas kvar och bidra till ny kunskap i framtida forskning.

Om metoden

Det är inte ovanligt att göra vetenskapliga studier genom att be barn att rita en forskare. Denna typ av studie kallas för Draw-A-Scientist Test (DAST). ForskarFredags teckningstävling har en annorlunda formulering. Vi bad eleverna att rita sig själva som forskare. Syftet var att eleverna inte skulle påverkas för mycket av populärkulturella föreställningar om hur forskare ”ska” se ut. Frågeställningen är densamma som när tävlingen genomfördes första gången 2007, för att möjliggöra jämförelser (Läs rapporten från 2007 här).

Uppgiften löd:

”Rita dig själv som forskare! Tänk dig att du är vuxen och arbetar som forskare. Vad forskar du om? Hur går du till väga, vad har du till hjälp och hur ser omgivningen ut? Beskriv också din tanke bakom teckningen med några ord eller meningar, på baksidan av pappret.”


Några resultat

  • Oberoende fält drivs många av eleverna av viljan att göra världen till en bättre plats. De vill lösa olika problem som mänskligheten står inför.
  • Den naturvetenskapliga forskningen dominerar bland elevernas bidrag, precis som den gjorde 2007. De naturvetenskapliga intresseområdena är till exempel kemi, medicin, rymden, robotar, mobiltelefoner, smink, dinosaurier, sprängmedel, havet, vatten, naturen, miljö och djur.
  • Teckningarna lyfter fram flera stereotypa drag: En ensam forskare iklädd vit labbrock i ett labb med typiska hjälpmedel som provrör och skyddsglasögon. I rapporten problematiserar dock forskarna idén av bland annat den vita labbrocken som stereotypisk i analysen. De menar att eleverna som ritat dessa inslag snarare följer samhälleliga visuella representationer av forskningen snarare än att bekräfta stereotyper.
  • I merparten av teckningar har eleverna ritat sig som ensamma forskare, vilket är i enlighet med en klassisk stereotyp. Detta gäller både manliga och kvinnliga forskare. Men det finns även exempel på forskare som är tillsammans med andra forskare. Då ritar pojkar sig som män med andra män och flickor ritar sig som kvinnor med andra kvinnor.
  • Labbet är den dominerande miljön.
  • Det dominerande temat för forskning inom humaniora är arkeologi. Detta kommer till uttryck genom att eleverna ritar olika typer av utgrävningar och fältarbeten. Andra intresseområden inom humaniora och samhällsvetenskap är antropologi, filosofi, feminism, genus, historia och, för att citera ett av bidragen, ”politik och mänsklig logik”. Det är i dessa sammanhang som miljöerna för forskningen också ser annorlunda ut och seminariesalen får en viktig plats.
  • Tematiken att förbättra teknik för att minska utsläpp har breddats år 2017 i jämförelse med de bidrag som skickades in till tävlingen 2007. Det kan nu handla om att uppfinna snabba skridskor, skotercyklar och ovanliga vindkraftverk.
  • Det som år 2007 uttrycktes som ett intresse för att förbättra vattenkvaliteten uttrycks som ett intresse för miljö och hållbar utveckling år 2017.
  • Automationen har blivit tydligare genom exempel på automatiska locktänger, automatiska maskiner som ordnar lösnaglar, automatiskt smink och robotar som är stöd i vardagen.
  • Att forska om mobiltelefoner är nytt år 2017, liksom inslagen av datorer i olika miljöer. Även fantasy är en ny tematik.
Draken Berta.

De klasser som lottades fram som vinnare var:

Årskurs F-2:

  • Klass FA, Engelska skolan norr AB, Stockholm
    Lärare: Charlotte Broström
  • Åk.2, Kläppenskolan, Sunderbyn
    Lärare: Ann-Louise Lindström
  • Åk.2, Stöde skola, Sundsvall
    Lärare: Magdalena Flemström
  • Åk.2, Natur- och Miljöskolan, Åmål
    Lärare: Liza
  • Klass 1C, Mössebergsskolan, Falköping
    Lärare: Liselott Gillisson

Årskurs 3-6:

  • Klass 5A, Nättrabyskolan, Nättraby
    Lärare: Karin Bolling Fagö
  • Klass 4B, Skarphagsskolan, Norrköping
    Lärare: Marianne Johansson
  • Klass 4, Stenbergaskolan, Ljusne
    Lärare: Alexandra Hurtig
  • Klass 3A, Gustaf Dalénskolan, Stenstorp
    Lärare: Anna Näsström
  • Klass 5A, Källängens skola, Lidingö
    Lärare: Björn Carlson

Åk F-2: Fem klasser vinner var sitt paket med den populära draken Berta som är speciellt framtagen för att väcka intresse för kemi och naturvetenskap hos yngre barn. Experimentbok, storbok, vuxenhandledning och handdocka ingår.

Åk 3-6: Fem klasser får var sitt experimentpaket Labba med livsmedelstillsatser från IKEM. I experimentpaketet finns alla ingredienser som behövs för att genomföra två enkla försök med livsmedelsfärger i en klass om 30 elever. Dessutom finns en utförlig lärarhandledning och en elevinstruktion.

Priser från:


Teckningstävlingen 2017 arrangerades av föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, som en del av vetenskapsfestivalen ForskarFredag 2017. ForskarFredag är en del av European Researchers’ Night och får finansiering från utlysningen European Researchers’ Night genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.