Adoptera en anslagstavla?! Chatt med forskarna från massexperimentet Anslagstavlan

I början av maj publicerades den populärvetenskapliga rapporten från ForskarFredags massexperiment 2016 – Anslagstavlan. Nyligen svarade några av forskarna på frågor om experimentet och hur det är att vara forskare, i en chatt i Anslagstavlans Facebook-grupp. Här publicerar vi några av frågorna och svaren, som avslutades med en idé till mer anslagstavleforskning!

Forskarna Sara Van Meerbergen, Anders Björkvall och Gustav Westberg.

Forskarna som deltog i chatten var Johan Järlehed, Christopher Kullenberg och Tove Rosendal från Göteborgs universitet, Sara van Meerbergen från Stockholms universitet, och Anders Björkvall från Örebro universitet. Läs mer om forskarna här.

Varför blev du forskare?

Christopher: Jag kunde inte sluta läsa böcker och leta efter ny kunskap. Så jag tänkte att det är lika bra att jag blev forskare så att jag även kunde ha det som mitt yrke.

Sara: Jag gillar detektivarbetet: att försöka leta svar på olika saker.

Anders: Jag tyckte att det var rätt kul att skriva uppsatser. Och sedan blev jag väldigt intresserad av hur människors livsstilar, kön, intressen o.s.v. var kopplade till språk. Därför blev jag språkforskare.

Tove: Jag blev forskare rätt sent i livet, efter att jag hade arbetat som lärare och med folkbildning (inom ett studieförbund). Jag forskar om afrikanska språk och hur språk används i samhället (och påverkas av samhället). Det som gjorde mig intresserad av mitt ämne var att jag reste mycket och periodvis arbetade i södra Afrika. Då upptäckte jag förhållanden som var mycket olika vår situation i Europa. Här har vi stora språk som nationalspråk, men i afrikanska länder finns det en mängd språk utan någon som helst status eller erkännande. Deras officiella språk är ofta engelska eller franska, d.v.s. europeiska språk. De är även undervisningsspråk i skolan. Detta har betydelse både för människor som bor där och för samhällsutvecklingen.

Johan: Omöjligt att svara på! Det bara blev så, som så mycket annat i mitt liv … Jag har aldrig haft någon klar idé om vad jag ”ska bli”. Tror kanske inte man blir/är forskare, utan att det är något man håller på med om man inte nöjer sig med enkla svar. Det finns alltid flera sätt att se på saker …

Vad var det svåraste och roligaste med Anslagstavlan?

Sara: Jag tyckte att det var roligt att se variationen i anslagen: allt från kreativa handskrivna lappar till förtryckta blad. Spännande också att jobba med ett material som andra hade samlat in och som man inte alls själv styrde över! Mycket roligt att se hur entusiastiska barnen var när de samlade in och att man kunde involvera dessa unga forskare i projektet!

Johan: Det svåraste var att försöka tänka ut en klassificering när vi konstruerade appen. D.v.s. att redan innan vi undersökt vilka slags anslag som finns i Sverige ange val för att klassificera dem. Idealiskt borde vi ha gjort en pilotundersökning … Det roligaste var att titta på och läsa en del av de enskilda anslagen. Särskilt de som var gjorda av barn!

Christopher: Det svåraste har varit att kontrollera alla insamlade bilder och den data som samlats in. Totalt var det över 1 500 bilder och det tog flera veckor att gå igenom dem. Det roligaste har varit att vi har arbetat med troligtvis världens första systematiska studie av anslagstavlor och jag ser fram emot när vi snart publicerar den vetenskapliga artikeln.

Spännande med vetenskaplig artikel! Ni säger väl till när den kommer ut?

Christopher: Självklart! Den kommer att vara på engelska och ligga ute på nätet. Tillsammans med den kommer vi även att publicera all data. Så kan man sedan själv fortsätta undersökningen. Det finns väldigt mycket i den insamlade datan som vi inte undersöker så det kan säkert forskas mer på den.

Var det någonting som ni blev överraskade av i resultaten från Anslagstavlan?

Sara: Jag tyckte att det var intressant att se att anslagstavlan fyller en viktig funktion i den lokala miljön och att den ‘lever’ trots dagens olika digitala kanaler.

Anders: Håller med Sara: När vi satt med materialet (alltså bilderna av anslagstavlorna) så var det slående att det lokala Sverige blev så närvarande. Nu kan det tyckas som självklart att det är så, men detta fick oss att tänka vidare.

Christopher: Jag blev överraskad av att anslagstavlorna blivit väldigt integrerade med digitala medier. Till exempel så innehåller nästan 40 % av de uppsatta lapparna en länk till en hemsida. Anslagstavlan samexisterar alltså med nya medier.

Johan: Jag förvånades lite över att det var så många företag och myndigheter som använder anslagstavlor. Tänkte att det mest skulle vara privatpersoner och föreningar.

Tove: Jag undrar om anslagstavlor är mer vanliga i Sverige än exempelvis i andra nordiska länder. Har det något med vår utbredda föreningsverksamhet och folkrörelsernas traditionellt starka betydelse att göra? Pratade med min mor i Norge och hon påstår att det inte är vanligt med anslagstavlor i Norge. Jag har inte bott i Norge på väldigt många år, så jag googlade lite och hittade nästan inget! Vore roligt att kolla närmare….

Sara: Håller med dig Tove, jag hade tänkt göra lite fältarbete kring detta i Frankrike i sommar!

Vad roligt med internationella tankar! Har ni fått några kommentarer från utländska kollegor som vill göra liknande undersökningar i sina hemländer?

Christopher: Jag tror att vi kan få många internationella forskare intresserade när vi har publicerat den vetenskapliga studien. Jag har sökt och sökt, men hittar ingen tidigare forskning om anslagstavlor internationellt, så vi borde åtminstone få uppmärksamhet för originaliteten.

Sara: Just detta med medborgarforskning tycker de som jag har pratat med är spännande. Man får helt andra möjligheter tatt samla in ett material.

Om ni hade all tid och alla pengar som behövdes, vad skulle ni forska om då (ert drömprojekt)?

Christopher: Då skulle jag forska om hur man kan göra den vetenskapliga metoden mera tillgänglig för icke-forskare. Hur man kan dela kunskaper, bygga billiga instrument och laboratorier och gemensamt analysera forskningsresultaten runt om i samhället.

Anders: Flygplatser som kommunikativa miljöer.

Johan: Just nu är mitt drömprojekt att kartlägga vilka språk som används var i Göteborg, vad de har för olika funktioner på olika platser och för olika människor. Men också hur människor rör sig genom staden med hjälp av enskilda språk eller kombinationer av språk, om det finns särskilda språkliga färdvägar och rum.

Mot slutet av chatten kommer Sara och Christopher fram till en ny forskningsfråga om anslagstavlor:

Sara: Vi diskuterade också detta med att klistra över andras anslag, en slags dialog eller förhandling om vem som får posta vad och att man kan ta ställning mot vissa budskap genom att klistra över.

Christopher: Precis. Dessa informella regler om hur en anslagstavla ska fungera som en ”dialog” eller vilken turordning som gäller är superintressant. Men man borde då studera ett mindre urval anslagstavlor under en längre tidsperiod. T.ex. fotografera av dem en gång i veckan under ett helt år. Kanske någon skolklass vill adoptera en anslagstavla och fota den regelbundet? Hör av er i så fall!

Fyrtiosex skolklasser var med i massexperimentet Anslagstavlan i september 2016. Sammanlagt skickade klasserna in 1 340 bilder som forskarna kunde använda. Läs mer.


Lägg till en kommentar