Gatlyktor, ljusskyltar och upplysta byggnader – ljus på natten innebär trygghet och trevligare städer, men har också visat sig ha negativa effekter för människor och djur. Ju mer ljus, desto färre stjärnor kan man se på natthimlen. Hur många stjärnor kan du se där du bor? I 2019 års massexperiment kunde du hjälpa forskare att mäta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor på himlen!

Foto: Anna Olsson

Människans användning av artificiellt ljus har i grunden förändrat miljön på stora delar av jorden. Vetenskapliga studier visar på oanade effekter för organismers biologi, på ekosystem och ekosystemtjänster, men även på människors hälsa och välbefinnande. Problemen med artificiellt ljus kallas i folkmun för ljusföroreningar.

Till exempel har havssköldpaddornas ungar svårt att hitta havet från stranden när det finns bebyggelse i närheten, eftersom de söker sig till den ljusaste delen på horisonten.

Vetenskapliga studier visar också att ljus på natten påverkar fiskars fortplantningsförmåga och får fåglar att flyga fel och krocka med byggnader. 

I ForskarFredags massexperiment 2019 Stjärnförsöket kunde du bidra till forskning om ljusföroreningar. Medborgarforskarna undersökte hur hög graden av ljusförorening var precis i deras närhet (så lokalt går det inte att mäta med satelliter!). Samtidigt kan lärde de sig mer om ljusföroreningar, ekologi, stadsplanering och hållbar utveckling.

Appen kommer finnas kvar under hela 2020. Om ni hade tänkt mäta ljusföroreningarna hos er är det alltså inte för sent! Era observationer kommer inte vara en del av resultaten som publiceras i slutrapporten, men kommer att sparas och vara till nytta för framtida forskning.

 INSTRUKTIONER OCH ANNAT STÖDMATERIAL

Stjärnförsökets slutrapport

Drygt 900 observationer över hela Sverige rapporterades in. Vid 17 procent av dessa var ljusföroreningarna så stora att deltagarna inte kunde se någon stjärna alls på himlen. Vid observationer där deltagarna kunde se stjärnor räknade de till i genomsnitt 454 stjärnor över hela natthimlen. Det motsvarar bara den ljusstarkaste tiondelen av alla stjärnor på himlen. En jämförelse mellan resultaten från Stjärnförsöket och från andra studier visar att man kommer fram till ungefär samma resultat. Det betyder att den enkla metod som användes i Stjärnförsöket fungerar bra för att mäta ljusföroreningar. Det här kan vara viktigt för att i framtiden utveckla nya, billiga, enkla och tillförlitliga mätmetoder.

Ladda ner rapporten som pdf.

INTERAKTIV KARTA ÖVER ALLA OBSERVATIONER

Se forskaren Urban berätta om resultaten

Nedan kan du se en intervju där Stjärnförsökets forskare Urban Eriksson berättar om projektet och resultaten.


Urban Eriksson, forskare vid Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad. Foto: Lunds universitet

Stjärnförsökets forskare

Ansvarig forskare är Urban Eriksson, forskare och universitetslektor i fysik med inriktning mot astronomididaktik vid Lunds universitet och Högskolan Kristianstad.


Internationellt

Under hösten och vintern 2019/2020 pågick Stjärnförsöket även i:

Storbritannien
Natural History Museum, London under namnet ”The Star-Spotting Experiment”.

Irland
University College Cork & Trinity College under namnet ”The Star-Spotting Experiment”.

Spanien
Fundación Descubre, ESCIENCIA, La Palma Centre & Fundación Madri+d under namnet ”Cuenta Estrellas”.


Visste du att…

  • En tredjedel av världens befolkning kan inte se Vintergatan på grund av ljusföroreningar.
    Källa: Falchi et al.  (2016) Science Advances 2, e1600377
  • Ljusföroreningar minskar pollineringen av nattflygande insekter, vilket i sin tur påverkar växters fortplantning.
    Källa: Knop et al. (2017) Nature 548, 206-209.
  • Fasadbelysning kan göra att fladdermöss inte förstår att det är natt och därför inte ger sig ut för att jaga.
    Källa: Eklöf & Rydell (2018) Forskning & Framsteg 8, 26-33.
  • Ljus på natten påverkar människans produktion av hormonet melatonin, som inverkar på många viktiga kroppsfunktioner, t.ex. ämnesomsättning, hur vi äter och balans mellan aktivitet och vila.
    Källa: Navara & Nelson (2007) Journal of Pineal Research 43, 215-224.
  • Ljusföroreningar gör det svårare för astronomer att studera himlen.
    Källa: Puschnig (2016) Populär astronomi 1, 30-34.

För mer information:

Kontakta projektledare Martin Bergman eller Lena Söderström[email protected]

Stjärnförsöket är skapat av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA), Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, RymdstyrelsenSvenska Astronomiska SällskapetUmevatoriet och Vetenskapens hus. Projektet genomförs i samarbete med Fundación Descubre, Esciencia, La Palma Centre och Fundación madri+d i Spanien, University College Cork och Trinity College i Irland och The Natural History Museum, London, Storbritannien.

Massexperimentet 2019 stöds av Formas, Rymdstyrelsen och ForskarFredag via EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.

 

Läs mer om Stjärnförsöket:


| Vetenskap & Allmänhet

Hela Sverige mäter ljusföroreningar i Stjärnförsöket

Kan en enkel hushållsrulle fungera lika bra för att kartlägga ljusföroreningar som toppmoderna satelliter? Nu startar ForskarFredags massexperiment Stjärnförsöket där över 11 000 elever går ut och räknar stjärnor för att uppmärksamma ett växande miljöproblem.

Läs vidare