ForskarFredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival med hundratals aktiviteter på ett 30-tal orter i Sverige, alltid den sista fredagen i september. Omkring 500 forskare i hela landet deltar varje år och berättar om sin forskning för personer med olika utbildningsbakgrund, intressen och referensramar. Den här sidan är till för att ge dig som forskare tips och råd inför mötet med besökarna. 

När du medverkar i ForskarFredag bidrar du till att sprida kunskap om vad vetenskap är och hur forskning går till och på vilket sätt forskning bidrar till samhällsutvecklingen. Du hjälper till att utmana stereotypa föreställningar om forskare och, kanske viktigast av allt, inspirerar unga till högre utbildning och visar att forskning är en möjlig karriärväg!

Du är i gott sällskap: ForskarFredag är en del av EU-kommissionens initiativ European Researchers’ Night som startade 2005. Varje år arrangeras aktiviteter i över 340 städer över hela Europa med omkring 22 000 medverkande forskare.

Att kunna förklara sin forskning på ett enkelt sätt är viktigt i flera sammanhang – när du söker finansiering, när du pratar med journalister som snabbt behöver få en bild av din forskning, eller varför inte vid middagsbordet med med vänner. Den här sidan ger dig råd och stöd på vägen.

Mål och övergripande budskap för ForskarFredag:

Under ForskarFredag bjuds du in till dialog med allmänheten för att berätta om din vardag och inspirera framtida forskare. Tanken är att ForskarFredags besökare, oavsett ålder, kön, utbildningsbakgrund eller intressen, ska hitta något de är intresserade av och få en mer realistisk bild av hur forskning går till, vad vetenskap är och hur en forskares vardag ser ut. I dialogen med besökarna kanske du också får nya perspektiv på din forskning, och nya idéer.

Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb!

ForskarFredag står för tvåvägskommunikation

Syftet med att du som forskare är med och deltar är att skapa dialog, inte monolog. Därför är det viktigt att aktivera publiken så att ni tillsammans möts i samtalet. Det viktigaste är att stunden blir ett samarbete, att det är ett involverande möte för alla parter och inte ett enkelriktat föredrag eller föreläsning. Det finns det andra platser och situationer för.

Hur kan man gå tillväga?

”Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb.” Hur förmedlar du detta och din forskning på bästa möjliga vis till allmänheten?
Väck intresse! Varför blev du forskare? Varför behövs forskning? Varför just din? Metoden, hur du jobbar, är sällan intressant för allmänheten.

Tips: Tänk på att det är du som forskare som ska stå i centrum, snarare än din forskning. Var beredd på frågor som Vem är du? Vad tjänar du? Var du en plugghäst i skolan? Hur vet du det? osv. Tänk på att även din röst, hur du hörs, vad du har på dig för kläder och ditt kroppsspråk har betydelse för hur du når fram till olika målgrupper.

Fyra steg från idé till framförande:

1. Publiken – Vad för innehåll passar de som du ska tala inför och miljön du talar i? Hur du föreställer dig din publik, din målgrupp, påverkar alltid ditt innehåll.

Ett sätt är att genom en mindmap kartlägga gemensamma nämnare (ålder, intressen, förkunskaper, gruppstorlek). Det är också bra att göra en mindmap över innehållet för ditt (långa eller korta) samtal. Varför ska är du med? Varför blev du forskare? Varför behövs forskning? Varför just din? Hur du uppfattar din publik påverkar alltid ditt innehåll: Vad är viktigt och vad intresserar de du kommer möta?

2. Ordna – Gör ett manus där du tydligt etablerar en röd, pedagogisk och underhållande tråd, samtalet igenom.

Frågor att ställa ditt manus: Vad gör en intresseväckande inledning för din målgrupp? Hur pass fördjupande behöver du vara? Hur knyter du ihop inledning och avslut på bäst sätt? Vilken tidsram passar egentligen din publik bäst? Är dina punkter för många i relation till din tidsram? Glöm inte att det du avslutar med kommer att väga tyngst – det sista du säger är det du lämnar publiken med.

3. Dekorera Nu är det dags att ge manuset det lilla extra genom att bearbeta språket: Välj ord och uttryck på ett sådant sätt att det du ska säga får en väl anpassad språkdräkt.

Du vet redan vad du ska säga och till vem, och med det som utgångspunkt ska du anpassa ditt språk på ett fördelaktigt sätt: Både för publiken och innehållet.

Exemplifiera! Peka på konkreta exempel för just din målgrupp för att förklara något abstrakt eller generellt. Gå från välkänt till något okänt.

Det är även här du kan tänka igenom hur olika hjälpmedel kan gynna dig. OBS! Hjälpmedel är just hjälpmedel, inte en accessoar. Det måste finnas en tydlig funktion med hjälpmedlet som höjer och förtydligar det du vill förmedla. Powerpoint-presentationen, den vita labbrocken, affischen, plantan eller djuret ska inte vara en enkel lösning för att fylla ett tomrum, utan, som du redan vet, ska publiken bli ännu mer intresserade av det du presenterar genom ditt val av hjälpmedel.

Fysiska saker uppskattas oftast mer: Varför inte försöka aktivera din publiks sinnen istället för att presentera en power point? Involvera och ställ frågor eller be om publikens/besökarnas åsikt om något. Förbered en hands-on aktivitet eller frågesport, något som aktiverar din publik och skapar dialog.

4. Öva Genom att öva på det du ska säga får du kontroll på situationen: Hur din kropp och röst påverkar innehållet i det du ska presentera.

Ett sätt att finslipa på din presentation är att filma dig själv. Tanken är inte att det ska sparas för framtiden utan genom att till exempel använda kameran i din telefon eller dator får du en god uppfattning av hur alla delar (manus, kropp, klädval, röst, tidsram, hjälpmedel) fungerar tillsammans. Ett annat sätt är att enbart spela in sig själv för att få en god uppfattning av hur rösten påverkar ditt manus.

Nu finns också chansen att – kill your darlings – alltså ta bort sånt som inte riktigt funkar i det faktiska framträdandet. Det är så klart alltid fördelaktigt, om tid finns, att testköra presentationen på någon som tillhör den målgrupp du ska hålla din aktivitet eller presentation för.

Så gör du en presentation!

Anders Sahlman, coach och projektledare för Forskar Grand Prix-finalen, ger här i fyra korta filmer värdefulla tips till dig som ska göra en presentation till Forskar Grand Prix. Dessa tips är självklart användbara för andra aktiviteter under ForskarFredag också.

 

Tack för att du vill medverka på ForskarFredag – och lycka till!