Under ForskarFredag får du som forskare tillfälle att berätta om din forskning för andra målgrupper än dina kollegor. Att ha förmågan kunna förklara sin forskning på ett enkelt sätt är bra i flera sammanhang, även när du söker finansiering, i mötet med journalister eller vid middagsbordet med vänner. Men hur förmedlar man vetenskaplig kunskap till någon annan än kollegorna på ett lättillgängligt och intresseväckande sätt?  Här får du tips och råd kring hur du kan förbereda dig.

Med målbilden ”Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb” bjuds du in till att gå i dialog med allmänheten för att berätta om din vardag och inspirera framtida forskare och vetenskaplig intresserade. Tanken är att ForskarFredags besökare, stora och små, ska få en mer realistisk bild av hur forskning går till, vad vetenskap är och hur en forskares vardag ser ut.

ForskarFredag står för tvåvägskommunikation

Syftet med att du som forskare är med och deltar är att skapa dialog, inte monolog. Därför är det viktigt att aktivera publiken så att ni tillsammans möts i samtalet eller aktiviteten. Det kan vara allt från problemlösning, undersökning, frågestund till annan kreativ produktion. Det viktigaste är att stunden blir ett samarbete, att det är ett involverande möte för alla parter och inte ett enkelriktat, ej situationsanpassat föredrag. Varje talsituation är en ny situation och för att kunna öppna upp för dialog måste man noga tänka igenom vem dialogpartnern kommer att vara.

 

 

Hur kan man gå tillväga?

”Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb.” Hur förmedlar du detta och din forskning på bästa möjliga vis till allmänheten? Här kommer fyra övergripande steg som hjälper dig hela vägen fram, från idé till framförande.

 

  • Publiken! Var uppfinnelserik och tänk till: Vad för innehåll passar de som du ska tala inför och miljön du talar i? Hur du föreställer dig din publik påverkar alltid ditt innehåll. Ett sätt är att genom en mind map kartlägga gemensamma nämnare för publikens åhörare (ålder, intressen, förkunskaper, gruppstorlek). Det är också bra att göra en mind map över innehållet för ditt (långa eller korta) samtal. Varför ska du vara med? Varför blev du forskare? Varför behövs forskning? Varför just din? Hur du uppfattar din publik påverkar alltid ditt innehåll: Vad är viktigt och vad intresserar din publik?

 

  • Ordna! Genom att ordna upp ditt manus på ett passande sätt kan du tydligt etablera en röd, pedagogisk och underhållande tråd, samtalet igenom. Frågor att ställa ditt manus: Vad gör en intresseväckande inledning för din specifika publik? Hur pass fördjupande behöver du vara? Hur knyter du ihop inledning och avslut på bäst sätt? Vilken tidsram passar egentligen din publik bäst? Är dina punkter för många i relation till din tidsram? Glöm inte att det du avslutar med kommer att väga tyngst – det sista du säger är det du lämnar publiken med.

 

  •  Dekorera! Nu är det dags att ge manuset det lilla extra genom att bearbeta språket: Välj ord och uttryck på ett sådant sätt att det du ska säga får en väl anpassad språkdräkt. Du vet redan vad du ska säga och till vem, och med det som utgångspunkt ska du anpassa ditt språk på ett fördelaktigt sätt: Både för publiken och innehållet. Det är även här du kan tänka igenom hur olika hjälpmedel kan gynna din dig. OBS! Hjälpmedel är just hjälpmedel, inte en oklar accessoar. Det måste finnas en tydlig funktion med hjälpmedlet som höjer och förtydligar det du vill förmedla. Powerpoint-presentationen, den vita labbrocken, affischen, plantan eller djuret ska inte vara en enkel lösning för att fylla ett tomrum, utan, som du redan vet, ska publiken bli ännu mer intresserade av det du presenterar genom ditt val av hjälpmedel. Fysiska saker uppskattas oftast mer: Varför inte försöka aktivera din publiks sinnen istället för att presentera en power point?

 

  • Öva! Genom att öva på det du ska säga får du kontroll på situationen: Hur din kropp och röst påverkar innehållet i det du ska presentera. Ett sätt att finslipa på din presentation är att filma dig själv. Tanken är inte att det ska sparas för framtiden utan genom att till exempel använda kameran i din telefon eller dator får du en god uppfattning av hur alla delar (manus, kropp, klädval, röst, tidsram, hjälpmedel) fungerar tillsammans. Ett annat sätt är att enbart spela in sig själv för att få en god uppfattning av hur rösten påverkar ditt manus. Nu finns också chansen att – kill your darlings – alltså ta bort sånt som inte riktigt funkar i det faktiska framträdandet. Det är så klart alltid fördelaktigt, om tid finns, att testköra presentationen på någon som tillhör den åhörarskara du ska hålla din aktivitet eller presentation för.

 

Läs mer på:

www.forskarfredag.se

www.forskargrandprix.se

www.kommuniceraforskning.se