ForskarFredag firar – två decennier med möten mellan forskare och allmänhet

Under två decennier har ForskarFredag varit en mötesplats mellan forskare och allmänhet. Se lite av det som har hänt under åren sedan starten 2006.

Tanken bakom ForskarFredag väcktes 2005 när EU-kommissionen utlyste Researchers’ Night för att sätta forskarna i centrum och lyfta fram forskning som ett spännande yrkesval. Sedan start har Researchers’ Night firats den sista fredagen i september.

2006 knöts de svenska evenemangen samman under namnet ForskarFredag genom att Vetenskap & Allmänhet började koordinera på nationell nivå. Redan från start har aktiviteterna varit kostnadsfria att delta i och riktade mot en bred allmänhet.

Sedan 2009 genomförs varje år ForskarFredags massexperiment där grundtanken är att engagera allmänheten direkt i den vetenskapliga processen. Det första, Klassrumsmiljön, genomfördes 2009. Då bjöds alla Sveriges alla skolor in för att med enkla metoder mäta halten av koldioxid i klassrummet efter en skoldag. Resultaten jämfördes sedan med skolor i Danmark och Norge och återrapporteras till deltagande skolor och till allmänheten via media.

Under åren som följde växte ForskarFredag till att så småningom omfatta en hel vecka. Då blev det också möjligt att skapa fler aktiviteter riktade mot skolelever.

2021 togs ytterligare ett steg i utvecklingen av ForskarFredag som mötesplats. Då skapades en nationell plattform för att kunna låna forskare direkt till klassrummet. På bara fem år har fler än 20 000 elever träffat forskare genom initiativet!

Sedan start har ForskarFredags motto varit ”forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb”. Nu blickar vi framåt och kommer under jubileumsåret bland annat att jobba med Framtidsuppdraget, där deltagare kommer att få utforska hur forskning kan se ut de kommande 20 åren.

2006: ForskarFredag arrangeras på 9 orter

”Vi vill ge människor möjlighet att själva experimentera och prata direkt med forskare. På så sätt kan alla se hur forskning berör oss i vår vardag”, sa Camilla Modéer, dåvarande generalsekreterare vid Vetenskap & Allmänhet.

Arrangemangen ägde rum på 9 orter: Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Lund, Skellefteå, Stockholm, Trollhättan, Umeå samt i Örebro.

2007: Bli forskare för en dag – och rita dig som en framtida

2007 gick det att provligga på spikmatta, experimentera med hushållskemikalier, uppleva vetenskapsshower eller ringa till forskare på Sydpolen. Över 2000 barn deltog i en teckningstävling och ritade sig själva som framtida forskare. Syftet var att eleverna inte skulle påverkas för mycket av populärkulturella föreställningar om hur forskare ”ska” se ut. Flygande mattor, teleporteringsmaskiner och godare godis var några av innovationerna som barn tänkte sig utveckla i framtiden. (Se bilderna)

ForskarFredag arrangeras nu på 11 orter: Gävle, Göteborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå, Skellefteå, Skövde, Stockholm, Trollhättan och Örebro.

2008: Fota forskare och klicka för klimatet

I fototävlingen Forskare i fokus gällde det att visa forskning och forskare på ett fyndigt sätt. Den svenska vinnarbilden togs av Nathalie Bökman, 17 år, i Kalmar: ett fotomontage där ett blåbär ersatt iris för att illustrera att forskare visat att blåbär kan bidra till att förbättra synen.

Antalet orter växte och aktiviteter arrangeras i hela 18 städer!

Bland annat gick det att gå på ”Sveriges smartaste party” eller avge miljövänliga löften i kampanjen Klimatklicket.

2009: Sveriges smartaste festival

ForskarFredag-året startade med en europeisk affischtävling som gick ut att på att rita en poster som skulle locka besökare till vetenskapsfesten nästkommande år, och användas i alla länder i samarbetet. Mikroskop, rymden och Einstein var några av de vanligaste motiven som kom in, vilket visade på det ständiga behovet av att bredda bilden av vad en forskare är.

16 orter bjöd in till aktiviteter detta år. Bland annat gick det gå på mattesafari, fråga forskare i radio, resa genom Vintergatan, ta fram DNA ur en kiwi, akrofysik (bilden) gå på science after work och göra sitt eget dataspel. I pressmeddelanden kallades det Sveriges smartaste festival!

238 skolklasser deltog i ForskarFredags första massexperiment, Klassrumsmijön. Elevernas mätningar visade att 84 procent av klassrummen hade koldioxidhalter under gränsvärdet för arbetsplatser.

2010: Akustikförsök och aktiviteter långt in på kvällen

Finns det en koppling mellan ljudmiljö och inlärning? Har nya skolor bättre akustik än gamla? Det var några av frågorna i Akustikförsöket, som lockade runt 100 skolor att medborgarforska tillsammans med sina elever.

ForskarFredag firades på 22 orter i Sverige – och i 32 länder runt om i Europa. Alla aktiviteter skedde under själva fredagen. Under dagen, kvällen och natten gick det att delta i sammanlagt 394 aktiviteter.

– Syftet är att förmedla hur fascinerande forskning är, att alla kan vara delaktiga och att forskning berör oss i vardagen, berättade Lotta Tomasson, dåvarande projektledare för ForskarFredag.

2011: Galna genier eller vanliga människor?

Tanken med frågan var såklart att utmana bilden av forskare. Under ForskarFredag 2011 gick det att träffa forskare i köpcenter, på puben, i skolan och på torget för att skapa sig en egen uppfattning. 444 forskare mötte och pratade med besökare på 23 orter.

I Umeå gick det att delta i smaktest med kostvetare (bilden) och 1 800 elever runt om i landet undersökte hur varma deras kylskåp var i massexperimentet Bäst före-försöket. Det gav forskarna mätdata medan eleverna fick prova på en forskningsmetod praktiskt.

2012: Premiär för Forskar Grand Prix

Hela 11 deltävlingar ledde till finalen av Sveriges första omgång av Forskar Grand Prix. Inspirationen kom från Norge och Danmark, som har liknande tävlingar.

– Med tävlingen vill vi ge forskningskommunikation högre status och mer uppmärksamhet. Publiken får en rolig upplevelse och närkontakt med forskare, samtidigt som de får veta mer om forskning. Vi hoppas att konceptet kan locka även dem som annars inte brukar gå på arrangemang som handlar om forskning, sa Cissi Askwall, dåvarande generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet.

Vann gjorde Marie Dacke, Lunds universitet.

En annan ForskarFredag-nyhet var att chatta med forskare i ett samarbete med Vetenskapsradion. Tanken var att även de som hade långt till de 30 orter som bjöd in till evenemang skulle kunna prata med forskare.

2013: Barns höstbilder kartlägger klimatförändringar

Drygt 10 000 elever hjälpte forskare att förstå hur klimatet förändrar hösten genom att vara med i Höstförsöket. Hur vet träden när det är höst? Hur påverkar klimatförändringen växtsäsongens slut? var några av frågorna eleverna hjälpte till att söka svar på genom att fota träd i sin omgivning. Sammanlagt observerades fler än 2 000 träd på 378 platser runtom i landet.

– Detta hade vi forskare aldrig kunnat åstadkomma på egen hand, sa Kjell Bolmgren, vid tiden växtekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna i projektet (nu biträdande generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet).

Ett besöksrekord sattes när 36 641 personer tog del av de 385 ForskarFredag-aktiviteter som anordnades på 30 orter.

2014: Äckelburkar och ära

Besökarna fick ta alla sinnen till hjälp när forskarna bjöd in till sin värld och sin fascination för naturen och forskningen på Station Linné på Öland. Vackra insektssamlingar, möjligheter att ta en närmare titt på insekter i mikroskop, ”äckelburkar” med levande kackerlackor och utställningar av fotografier och illustrationer är exempel på vad som stod till buds. Vinnaren av tipspromenaden fick ett speciellt pris: Äran att namnge en nyupptäckt myggart. Vann gjorde Suzanne Petersson. Namnet på myggan? Asynapta suzzae.

– Dels är det en egoboost att den heter efter mig, dels associerar namnet till en myggas surrande, berättade Suzanne Petersson för Vetenskapsradion.

23 orter arrangerade aktiviteter under ForskarFredag 2014 vilket lockade 22 939 besökare.

2015: Ett spadtag för vetenskapen när tepåsar grävs ner

25 svenska orter deltog när ForskarFredag arrangerades för tionde gången. Då visades även årets massexperiment Tepåseförsöket upp. 250 skolklasser i hela Sverige deltog i experimentet för att ge forskarna underlag för att se hur klimatförändringar påverkar nedbrytningen av växtmaterial.

Innan sommarlovet grävdes tepåsar ner i jorden. Vid skolstarten grävdes sedan påsarna upp och vägdes, så att det gck att jämföra vikten för att se hur mycket te som har brutits ned under tiden i jorden.

– Alla forskarna är mycket imponerade över de svenska klassernas arbete, sa Judith Sarneel, forskare vid Umeå universitet, som initierat experimentet.

Målet var att skapa en global karta över jordens nedbrytningsförmåga.

Vetenskapsfesten hade sammanlagt 17 970 besökare.

2016: ForskarFest på 30 orter

Nytt för året var ett samarbete med Utbildningsradion och Nobelmuseet för att inspirera till fler samtal mellan forskarna och besökarna. Temat riktade blicken mot människorna bakom de stora upptäckterna, hur de blev forskare och vad som drev dem i deras arbete, bland annat genom en affischutställning om utvalda Nobelpristagare som syntes på flera av de 30 orter som bjöd in till ForskarFredagfest.

3000 elever var även ute på stan för att fota anslagstavlor till årets massexperiment som undersökte hur den klassiska anslagstavlan används i vårt allt mer digitala samhälle.

2017: Källkritik på schemat

Vilka nyheter rör sig i ungas digitala flöden? Och hur trovärdiga anser ungdomarna att nyheterna är? Detta undersökte forskare och elever för första gången i massexperimentet Nyhetsvärderaren

– Forskning om källkritik har visat att det är svårt att tolka nyheter, oavsett om man är barn, vuxen eller till och med professor. Därför håller vi på att utveckla ett verktyg som lär ut en forskningsbaserad metod att bedöma nyheters trovärdighet, säger Thomas Nygren, som samarbetade med Stanford-universitetet.

14 386 besökare kunde välja mellan nästan 400 aktiviteter på 28 orter under själva ForskarFredagen.

2018: Demokrati på tapeten under valåret

År 2018 kunde 17 500 besökare delta i nära 600 aktiviteter på 29 orter i Sverige. För första gången erbjöds aktiviteter även under lördagen.

I december 2018 uppmärksammades hundraårsjubiléet av riksdagsbeslutet för att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. I ett samarbete med Demokrati100, Folkrörelsearkivet för Uppsala län och Uppsala stadsarkiv tog ForskarFredag fram ett material för skolan, baserat på arkivmaterial, för att ge en inblick i hur införandet av dagens demokratiska system gick till.

2019: Ljusföreningar mättes med hushållspappersrulle

Kan en enkel hushållsrulle fungera lika bra för att kartlägga ljusföroreningar som toppmoderna satelliter? Ja, eller i alla fall nästan!

I ForskarFredags massexperiment Stjärnförsöket kunde alla som ville vara med och räkna stjärnor på himlen tillsammans med forskare. Och instrumentet för att göra det kunde deltagarna tillverka själva.

Drygt 900 observationer över hela Sverige rapporterades in. Vid 17 procent av dessa var ljusföroreningarna så stora att deltagarna inte kunde se någon stjärna alls på himlen. Stjärnförsöket genomfördes även i Storbritannien , Irland och Spanien.

Årets tema var passande ”Rymden & jag” och det arrangerades aktiviteter på 30 orter från Luleå i norr till Lund i söder.

2020: Vi ställer inte in – vi ställer om

Vi kommer alla minnas 2020 som ett år då ingenting var som vanligt. Under våren blev coronapandemin ett faktum, den europeiska vetenskapsfestivalen European Researchers’ Night, som ForskarFredag är en del av, flyttades fram från september till den sista helgen i november och stor osäkerhet rådde om hur hösten skulle bli.
Programmet under ForskarFredag-veckan fylldes med digitala aktiviteter skapade av alla lokala arrangörer runt om i landet.

Familjer spelade Minecraft och experimenterade hemma tillsammans med forskare via datorn och skolklasser samtalade med forskare via länk. Drygt 22 000 personer deltog i aktiviteterna som för första gången erbjöds under en hela vecka. Genom den digitala satsningen nådde ForskarFredag ut bredare geografiskt och visade att digitala aktiviteter skulle vara en del av festivalen även i framtiden.

I skolorna (på plats!) mätte elever hur mycket mat de kastade i massexperimentet Matsvinnet.

2021: Hybrid är det nya svarta och forskarlån tar fart

Under en vecka bjöds det på föreläsningar, experiment, shower, forskarsamtal och mycket mer. Pandemin lever kvar och cirka 150 aktiviteter hölls online. En del programpunkter gick att delta i på plats, i smittsäker skala, och sändes samtidigt live eller spelades in.

Nytt för året var bokningsplattformen som gjorde det möjligt för fler att ”Låna en forskare”. Forskare 98 skolklasser runt om i landet, både digitalt och direkt i klassrummen.

”Efter att i 20 minuter överösts av frågor tog tiden slut och jag var tvungen att sluta svara. Erfarenheten lärde mig att många ungdomar delar ett starkt intresse – ett intresse för vetenskap.” bloggade KTH-forskaren Johan Nordstrand som var en av dem som lånades ut.

2022: Äntligen möjligt att vara på plats igen

2022 var ett speciellt år. Rysslands invasion av Ukraina, det förändrade världsläget och klimatet utgjorde en mörk fond. Samtidigt var det första året då många vågade träffas igen i större sammanhang, som före pandemin. För ForskarFredag var det möjligt att erbjuda aktiviteter i full skala igen.

Festivalprogrammet innehöll bland annat shower, experiment, en virtuell rymdresa, mysterium att lösa tillsammans med forskare och besök på science centers, Naturum och forskningsanläggningar. De flesta av aktiviteterna gick att delta i på plats men ForskarFredag erbjöd även en rad digitala evenemang, som ett science café där det diskuterades hur konstformer kan hjälpa oss att hantera kriser. Publiken kopplade upp sig från flera länder för att kunna ställa frågor till forskarna som deltog från Irland, Sverige och Malta.

2023: Plastexperimentet avslutas

I Plastexperimentet plockade deltagarna skräp längs en 100 meter lång sträcka, delade in fynden i olika kategorier och rapporterade in resultaten i en databas. Högstadie- och gymnasieelever kunde också göra en laboration för att identifiera vilken typ av plaster de hade hittat.

Totalt undersöktes 339 platser under 2022-2023 och deltagarna identifierade nära 60 000 plastobjekt på en yta lika stor som 99 fotbollsplaner. Cigarettfimpar var det vanligaste skräpet i samtliga naturtyper.

Fler än 37 000 personer var med i någon av ForskarFredags aktiviteter. De rekordmånga deltagarna kom från mer än hälften av landets kommuner.

2024: Möten för alla åldrar

Årets vetenskapsfest bjöd på drygt 100 aktiviteter på 25 orter. Bland annat gick det att vara med i ett interaktivt konstverk, analysera icke-verbal kommunikation, jaga ledtrådar i ett forskarquiz, utforska AI, gå på skogsparty eller ForskarFredagsmys och förstås – att delta i en massa spännande samtal, workshops och experiment!

Programpunkterna lockade vetgiriga i alla åldrar. Det anordnades till exempel ett science café där pensionärer bjöds in för att lyssna till, och prata med forskare om, faktorer som påverkar äldres psykiska hälsa.

250 skolklasser lånade forskare – det mest långväga besöket var när Karin Franzén från Örebro universitet kopplade upp sig för att träffa Svenska skolan i Nairobi digitalt.

2025: Jorden under våra fötter

90 procent av programpunkterna arrangerades på plats. Det fanns aktiviteter på 25 orter och besöksenkäterna visar att de 26 000 deltagarna kom från minst 152 kommuner.

Årets tema, Jorden under våra fötter, var möjligt att tolka på flera sätt och vävdes in i många av aktiviteterna.

Massexperimentet ”Hur mår du bra” samlade in berättelser från äldre, vilket är den åldersgrupp där störst andel får medicin mot depression, men trots det ofta förbises. Äldre från Sveriges alla regioner delade med sig om vad de gör för att må bra under åldrandet. Berättelserna analyseras nu och resultaten kommer att användas i annan forskning som berör äldre och äldres psykiska hälsa, både i Sverige och internationellt.

2026: ForskarFredag 20 år!

För att uppmärksamma att ForskarFredag fyller 20 blickar vi mot framtidens forskning och lyfter lärdomar från de två decennier vetenskapsfestivalen har skapat nya mötesplatser för forskare och allmänhet.

Under våren lanseras Forskaren återvänder hem, en ny satsning som stödjer forskare som vill åka och träffa klasser i sin hembygd.

Självklart firar vi även med pompa pch ståt under ForskarFredag-veckan, så skriv in den 21-26 september 2026 i kalendern redan nu!