Vetenskaplig ordlista

   HÖGSTADIET/GYMNASIET

  • Forskare = En forskare är en person som söker svar på frågor med hjälp av vetenskapliga metoder. Målet är att få fram ny kunskap. Forskare kan jobba på universitet, högskola, företag, museer eller andra forskningsinstitutioner. För att bli forskare måste man först gå en grundutbildning och en påbyggnadsutbildning på en högskola eller ett universitet, det tar oftast 5 år. Sedan kan man söka till en forskarutbildning, vilket tar ca 4–5 år, då kallas man för doktorand. När man är klar med forskarutbildningen kallas det att man disputerar. Efter disputationen får man titeln ”doktor”. På forskarutbildningen får man lära sig hur vetenskap och forskning går till och man får även fördjupa sig inom ett speciellt område. När man har disputerat och fortsätter att arbeta som forskare finns flera karriärsteg. Man kan till exempel bli docent och professor.
  • Forskning = När man undersöker saker, gör studier genom vetenskapliga metoder. Målet är att få nya kunskaper inom ett område och att öka mänsklighetens samlade kunskap. Resultatet av forskning publiceras ofta som en artikel i en vetenskaplig tidskrift, men kan även presenteras i en bok eller på en vetenskaplig konferens.
  • Grundforskning = Forskning som drivs av forskarens nyfikenhet och intresse och med syfte att öka kunskapen om vår omvärld. Grundforskning bedrivs utan någon speciell tillämpning i sikte och ställs därför ofta i kontrast till tillämpad forskning (se nedan).
  • Tillämpad forskning = Forskning som syftar till att lösa ett särskilt problem, t.ex. att ta fram en ny medicin för att bota en sjukdom, utveckla framtidens städer, förstå varför det finns krig eller rädda en växt- eller djurart från utrotning. Ofta ligger resultat från grundforskning till grund för tillämpad forskning. Resultat från grundforskning kan komma till användning långt efter grundforskningen genomfördes. Grundforskning kan ibland leda till oväntade resultat som kommer till användning för många.
  • Vetenskaplig tidskrift = En tidskrift där nya vetenskapliga studier presenteras. Det finns många olika tidskrifter. Många tidskrifter handlar om ett specifikt forskningsområde t.ex. cellbiologi, medeltidshistoria eller kriminalpolitik. Andra är väldigt breda och innefattar alla tänkbara vetenskapliga forskningsområden. Nature och Science är två exempel på sådana tidskrifter. Ju bredare en tidskrift är, desto större läsarkrets och genomslag har tidskriften.Så här går det oftast till när en forskningsartikel publiceras i en vetenskaplig tidskrift:
  1. Forskaren (eller forskarna) genomför sin studie och skriver en artikel om resultaten. Forskarna skickar in artikeln till redaktören för den vetenskapliga tidskriften.
  2. Redaktören gör en första kontroll av artikeln. Handlar den om rätt ämne för tidskriften? Ser forskningen ut att vara välgjord? Skulle artikeln vara intressant att läsa för tidskriftens läsare? Om svaret är ”nej” på någon av frågorna tackar redaktören nej till att publicera den. Om svaret är ”ja” går artikeln vidare till nästa steg.
  3. Artikeln genomgår en granskning (peer review)av en eller flera andra experter inom samma ämnesområde. Om de andra forskarna tycker att artikeln är bra och intressant rekommenderar de redaktören att tacka ja till artikeln. Om inte, rekommenderar de redaktören att tacka nej. Ofta har de frågor och synpunkter som de vill att forskaren ska förklara eller förtydliga i artikeln.
  4. Redaktören beslutar om artikeln ska publiceras eller ej. Tidskrifterna får mängder med artiklar och oftast blir svaret nej. Forskarna får då försöka med en annan tidskrift. Konkurrensen om att få publicera en artikel i de största tidskrifterna är väldigt hård och den vetenskap som publiceras där är därför oftast av hög kvalitet.

Ladda ner ordlistan som pdf här.


Lägg till en kommentar