”Det var viktigt för mig att visa att jag inte vet allt!”

Vad jag, som forskare, fått ut av att träffa skolklasser

En massa positiva reaktioner, vilket såklart är kul och visar att mötena gör skillnad – att nå ut med forskning till allmänheten, framförallt till barn och unga.

Många frågor, vilket visar (1) att icke-forskare är intresserade av hjärnan och hjärnforskning, samt (2) vad icke-forskare tycker är intressant/spännande när det kommer till hjärnan. Många frågor var unika, medan en del frågor var återkommande: Frågor om sömn/drömmar, stress/livsstil och livet som forskare var populära ämnen.

Vad har varit viktigt för mig under Låna en forskare

Att visa, framförallt barn och unga, att forskare är ett brett och verkligt yrke, istället för något som man bara ser på film (och då oftast i form av en ”galen professor”). Det var även viktigt för mig att visa att jag inte vet allt! Att det är helt okej att besvara en fråga med ”bra fråga, det vet jag inte”. Detta är viktigt för mig eftersom jag upplever att barn och unga ofta får lära sig att det är viktigt att svara ”rätt”, och enligt det svaret blir de bedömda. Jag ville ta bort pressen och stressen kring hur barn/unga ska lära sig, och istället inspirera och få de att själva tänka kring ämnet och formulera egna frågor som intresserar dem.

Feedback som jag fått

Bara positiv feedback! Jag har fått allt från ”bästa föreläsningen!” till meddelanden från deltagare som uppskattat och uttryckt att det är inspirerande att jag (trots min utbildning och expertis) kan erkänna att jag inte vet svaret på en fråga och vi kan diskutera/spekulera tillsammans inom det ämnet.

Tips för framtida möten

Jag hade många möten inplanerade och det funkade bra! Mitt tips om man har många möten är att:

1) planera väl, blandar man möten på plats med digitala möten så är det viktigt att ha extra tid mellan mötena

2) håll planeringen, även om det är mycket intresse så är det bra att vara strikt med tiden så att man hinner till nästa möte

3) ha färdiga presentationer enligt gruppernas ålder, det är alldeles för tidskrävande att både förbereda och kontrollera skräddarsydda presentationer för varje grupp! Jag hade några olika presentationer, men jag försökte hålla mig till en presentation för elever Åk 3-7 och en annan, lite ”vuxnare” presentation för Åk 8 – folkhögskola.

Tips för möten med yngre klasser

Ha hands-on experiment!
För Åk 3-7, hade jag burkar med ägg som skulle skakas och detta uppskattades av eleverna, oavsett om de var 8 eller 13 år gamla. Ägget symboliserade hjärnan, och de fick testa att ska burkar där ägget låg i burk fylld med vatten, eller för sig självt, för att se om det blev någon skillnad.

Tips för möten med äldre klasser

Individuella övningar
Använd experiment som är lätta för var och en att utföra, t.ex. med penna och papper eller med tanken. För Åk 8-folkhögskola lär jag deltagarna rita en analog klocka som del av ett experiment, och det andra experimentet gick ut på att deltagarna skulle föreställa sig konceptet av ett år (för att visa hur olika våra hjärnor fungerar).