Forskningen om ljusföroreningar förs framåt med hjälp av skolelever och scouter

Under 2019 och i början av 2020 gav sig skolelever, lärare, scoutgrupper, astronomer och nyfikna privatpersoner ut för att räkna stjärnor på natthimlen. Syftet var att hjälpa forskare att testa en ny metod för att mäta ljusföroreningar. Nu har forskarna analyserat resultaten.

Foto: Inhousebyrån, Umeå universitet

Medborgarforskningsprojektet Stjärnförsöket engagerade deltagare över hela Sverige, drygt 900 observationer genomfördes över hela landet. Vid 17 procent av dessa var ljusföroreningarna så stora att deltagarna inte kunde se någon stjärna alls på himlen. Stjärnförsöket har även genomförts i Storbritannien och Irland under namnet The Star-Spotting Experiment och i hela Spanien som Cuenta Estrellas.

– Projektet har väckt större intresse än vi hade kunnat ana, vi är glada över att så många ville vara med och hjälpa oss studera det här växande problemet. Utan alla skolelever, scouter, amatörastronomer och andra intresserade hade det inte varit möjligt, säger Lena Söderström, projektledare för Stjärnförsöket.

Ljus på natten kan orsaka negativa konsekvenser för människor, djur och natur, men vi saknar enkla och billiga metoder att studera problemet på lokal nivå. Vanligen mäts ljusföroreningar med avancerad teknisk utrustning. Stjärnförsöket testade en enkel metod som alla kunde delta i. För att genomföra mätningarna behövdes bara en kompass och ett ett papprör med en gradskiva på. Varje deltagare räknade antalet stjärnor hen såg genom röret, i nio bestämda riktningar, 45 grader från horisonten. Observationerna rapporterades sedan in i appen Stjärnförsöket eller via webben och deltagaren fick direkt reda på hur ljusförorenad mätplatsen var.

Mätningar från marken är ett viktigt komplement till informationen vi får från satelliter, då det ger mer lokala resultat.

– Hur ljusförorenad är din gata, din trädgård eller skolgård? Det ville vi undersöka, säger Urban Eriksson vid Lunds unviersitet som är ansvarig forskare för projektet.

En jämförelse mellan resultaten från Stjärnförsöket och från andra liknande studier som studerat ljusföroreningar från marken, visar att den enkla metod som användes i Stjärnförsöket fungerar bra. Det här kan vara viktigt för att i framtiden utveckla nya, billiga, enkla och tillförlitliga mätmetoder.

Stjärnförsöket var ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet (VA), Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Rymdstyrelsen, Svenska Astronomiska Sällskapet, Umevatoriet/Curiosum och Vetenskapens hus.

Läs Stjärnförsökets slutrapport.

Se även en interaktiv karta där man kan zooma in och se exakt var i Sverige de olika observationerna genomfördes och hur många stjärnor som var synliga vid varje observation.


Lägg till en kommentar