Margret Steinhordsdottir, paleobiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, berättar om sin forskning om klimatet och vad ginkgolöv kan berätta om framtidens klimat. Låt eleverna diskutera filmen utifrån färdiga frågor.
En fördjupad förståelse för sillgrisslornas populationsdynamik ökar förståelsen för Östersjöns komplexa ekosystem. Om detta och mycket mer berättar forskaren Martina Kadin på Naturhistoriska riksmuseet.
Expedition Mars är ett interaktivt uppdrag att landa en sond på Mars för att söka efter spår av liv. För att kunna välja rätt landningsplats ges bakgrundskunskap om universums utveckling, vatten i solsystemet, djupbiosfäriskt liv och Mars historia.
Escape Time är ett interaktivt äventyr genom jordens och livets historia. Korta filmer där Naturhistoriska riksmuseets forskare delar med sig av sin kunskap varvas med fakta och olika interaktiva övningar. Genom att lösa de olika uppgifterna kommer man vidare i historien. Läs mer
Forskaren Christian Skovsted på Naturhistoriska riksmuseet berättar om den livsviktiga kambriska explosionen, en kort period i jordens historia när artrikedomen på jorden ökade explosionsartat.
Modern genteknik hjälper oss att förstå mammutarnas öde. Detta och mycket mer om gammalt DNA berättar forskaren Erik Ersmark på Naturhistoriska riksmuseets DNA-labb.
Oroliga medborgare hör av sig till länsstyrelsen och berättar att de har sett spår av ett okänt djur i en nationalpark. Vad är det för mystiskt djur som har flyttat in i parken, och bör länsstyrelsen vidta åtgärder? Låt eleverna testa Naturhistoriska riksmuseets lärspel om miljöövervakning och biologisk mångfald.
Hör Naturhistoriska riksmuseets forskare Jeremy Bellucci berätta hur ett forskarlag för första gången kunde identifiera en bit av jorden i en sten från månen.
Briljanta forskare tar upp aktuell forskning om globala samhällsutmaningar och hur forskare över hela världen söker efter lösningar på problemen. Kan till exempel robotbin ersätta vanliga bin och hur gör de isländska forskarna som försöker suga ut koldioxid ur atmosfären? Serien från UR består av 10 avsnitt à 9 minuter.
Inför European Researchers’ Night och ForskarFredag 2020 kunde nyfikna ställa precis vilken fråga som helst till fyra forskare från olika länder inom vitt skilda forskningsfält. Spana in alla spännande frågor och svar här!
Kan regnskogen räddas med jäst? Hur ska ungdomar känna sig delaktiga? Hur ska man få företag att satsa på hållbarhet? Det är några ämnen som de tävlande i 2019 års Forskar-Grand Prix tar upp. På fyra minuter försöker de förklara sin forskning på ett begripligt och inspirerande sätt.
Frontiers for Young Minds är en öppen vetenskaplig tidskrift med artiklar skrivna av forskare för barn och unga, 8-15 år, där läsarna spelar en aktiv roll i att granska artiklarna. Spännande läsning om nya forskningsresultat för alla åldrar! Språk: Engelska och hebreiska.
Hur är det att arbeta och bo på en internationell rymdstation? Vad består en komet av? Vad gör Europas obemannade transportfarkost ATV? Dessa frågor får du svar på i Rymdstyrelsens material för högstadiet och gymnasiet.
Se den spännande finalen från Forskar Grand Prix 2018, där forskarna gör upp om vem som bäst presenterar sin forskning för publik – på fyra minuter! Besvär hos insekter till följd av blombrist, proteiner mot cancer och språkinlärning är bara några av forskningsområdena som presenteras på ett roligt och pedagogiskt sätt.
Skolmaterialet “Vägen till allmän och lika rösträtt” bygger på arkivmaterial och ger en nära inblick i hur införandet av dagens demokratiska system gick till för i år hundra år sedan – och samtidigt väcker frågor om demokrati i dag och i framtiden. Lektionen är framtagen främst för högstadiet och gymnasiet.
Vem är bäst i Sverige på att presentera sin forskning 2017? Efter att nära hundra forskare tävlat runt om i Sverige har det blivit dags för finalen där det ska avgöras vem som är bäst på att på bara några minuter presentera sin forskning.
Vad är vetenskap? Det är titeln på Vetenskap & Allmänhets projekt som med animerade filmklipp vill berätta för barn och unga om vad forskning egentligen är.
Människor har i alla tider tittat ut i rymden och förundrats över stjärnorna. För 60 år sen kunde människor för första gången placera en satellit en i omloppsbana runt vår egen planet – Sputnik blev starten på rymdåldern.
I programmen träffar vi flera forskare som på olika sätt forskar om språk. Varför har vi officiella minoritetsspråk, varför är ett språk värt att bevara och vad betyder språket för vår identitet?
Möt forskarna som formar morgondagen! I varje avsnitt lär du känna en forskare och hens drivkrafter. Forskarna kommer ur den absoluta eliten av svensk vetenskap, och alla bär de på en vision om vad vetenskapen kan bidra till.
Om inte annat uppges är allt material på denna webbplats licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell Licens.