Hösten 2015 fyllde ForskarFredag tio år och arrangörer från runt om i Sverige samlades till en workshop. Här har vi sammanställt några av de viktigaste erfarenheterna och tips kring att arrangera forskningskommunikationsaktiviteter.

Övergripande:

Forskarna:
Det är helt centralt att forskarna är med på banan. Informera och förbered forskarna på vad de ska göra, varför och i vilket sammanhang. Ge dem verktyg att använda, berätta om hur de kan kommunicera och förbereda sig. Var TYDLIG.

Tiden:
Börja planera i tid, är det vanligaste rådet från vana arrangörer. Det går inte att börja planera för tidigt.

Maten:
Tänk igenom förtäringen! Det behövs för att hålla skolbarn men även vuxna och medverkande på gott humör. Inkorporera förtäringen i era aktiviteter som t.ex. Vetenskapslunch, Science Café eller After work.

Ledningen:
Det är viktigt att förankra mål och syfte samt säkerställa resurser hos ledningen. Var inte ensam utan samarbeta med andra aktörer/avdelningar/organisationer. Samordna gärna med aktiviteter som redan görs och ge dem en ForskarFredag-twist. Uppfinn inte alltid hjulet på nytt.

Dialog – nyckel för framgång, men går inte av sig själv. Ge verktyg för dialog.

Marknadsföring:

  • Ofta lyckat att ha med en kändis.
  • Glöm inte den direkta marknadsföringen på plats. Ha något som väcker uppmärksamhet utanför lokalen. Använd ballonger, färgglada t-shirts, flaggor mm. Det är viktigt att synas!
  • Riktade inbjudningar: Ring rektorerna, skriv brev till skolor. Ordna gratis transport till arrangemangen.
  • Media: Lokalradiosamarbeten brukar vara lyckade och ge genomslag. Erbjud mediechefer eller välkända journalister plats i juryn för tävlingar.
  • Marknadsföring mot skolor: Tänk på tidsplanen. Det går inte att vara ute för tidigt.
  • Samverka med inbjudningar: Vill ni nå ungdomar, gå via föreningar, fritidsgårdar eller caféer där de brukar hålla till.
  • Intern marknadsföring: Glöm inte bort att inbjuda studenterna/medarbetarna på er egen arbetsplats/högskolan.
  • Varje år får vi höra: Varför marknadsförs inte detta mer? Varför har inte jag hört talas om detta? Man kan inte synas för mycket!

Lokaler:

Allmänt:
Utrymmet – går ytan att öka och minska utifrån antalet besökare? Tänk på luft-, och ljud- samt klimatkvalitet. Tekniken är viktig, liksom att någon tar ansvar för att den fungerar. Mikrofoner och högtalare kan vara bra att ha även på ett litet café för att överösta kaffemaskiner och tillgängliggöra för besökare med dålig hörsel. Gör riskanalys kring väder – det kan bli problem med transporter och är förstås särskilt viktigt vid utomhusaktiviteter.

Lyckade platser:
Centralt belägna platser där folk rör sig är det som fungerar bäst. Använd gärna lokaler som redan är anpassade för aktiviteter, t-ex. museer, fritidsgårdar och kulturhus.

Mindre lyckade platser:

Lokaler belägna långt från stadskärnan. Undervisningssalar. 

Aktiviteter:

Allmänt:
Schema – Lägg inte samma typ av aktiviteter samtidigt.

Blandning – Välj olika målgrupper till era aktiviteter. Tänk på att många discipliner bör synas – glöm inte hum/sam. Bjud gärna både in skolklasser (förbokning) och allmänhet (spontanbesök) samtidigt.

Marknadsföring – Tänk på att informationen om aktiviteterna ska vara korrekt, den ska vara synlig även på plats och anpassad för målgruppen-

Lyckade aktiviteter:
Shower, experiment, film, teater och hands on-aktiviteter. Tänk interaktivt.
Tävlingar: Besökarna tävlar mot sig själva och varandra. Forskare tävlar – science slam, Forskar Grand Prix, utmana en forskare.
Dialogaktiviteter: Fest! After Work! Tänk på att utnyttja aktuella ämnen. Radiosamarbeten, bjud på mat/förtäring. Filmvisning med forskare på ett visst tema, ovanliga platser, vardagsnära teman.

Mindre lyckade aktiviteter:
Föreläsningar.

Svårigheter:
Att anpassa till rätt målgrupp, både för arrangörer och för forskarna.


Fler tips för lyckade aktiviteter: www.kommuniceraforskning.se
Kontakta gärna Lotta Tomasson, kommunikationsstrateg