Hur vi kan använda vårt ljus på bästa sätt?

Skapad:

2020-01-10

Senast uppdaterad:

2023-02-08

Forskning visar att ljusföroreningar skapar problem för djur, växter och människor. I Stjärnförsöket provar vi en ny metod för att mäta ljusföroreningar lokalt. Hur kan man göra för att minska problemen och använda vårt ljus på bästa sätt? Myriam Aries är professor i belysningsvetenskap vid Jönköping University och Sveriges första professor inom området. 

Ett av Myriam Aries specialområden är hur belysning påverkar människors hälsa. Bland annat har hon studerat sambandet mellan ljus och hälsa på jobbet. Vi ställde några frågor till Myriam och hennes kollega Annika Jägerbrand, universitetslektor i belysningsvetenskap.

Annika Jägerbrand och Myriam Aries är forskare vid Jönköping University.

Vad handlar din forskning om?

– Min forskning handlar om att förstå hur ljus påverkar oss människor och hur vi kan använda ljus på ett sätt som får oss att må bra. Jag vill ta reda på hur vi kan använda ljus när vi ska läsa eller skriva, eller när vi ska se vår omgivning. Ljus påverkar också vår biologiska klocka och bestämmer när vi ska vara vakna och när vi ska sova. 

– Vi behöver ljus i många olika situationer. Mängden ljus, vilken färg ljuset har, vilka tillfällen man behöver ljus och hur länge vid varje tillfälle, kan skilja sig mellan olika tidpunkter, olika miljöer och mellan olika människor. I vår forskning försöker vi lista ut vad som är ”rätt” ljus för olika människor i olika situationer i livet t.ex. när vi är hemma, på kontoret, i skolan, på sjukhus, på äldreboendet eller ute.

Problemet med ljusföroreningar har blivit mer och mer uppmärksammat den senaste tiden. Vad tror du är det största problemet med hur vi använder ljus i dag?

– Artificiellt ljus, alltså ljus som vi människor skapar, finns alltid omkring oss. Förr i tiden, när människor inte hade tillgång till elektriskt ljus, eller hade väldigt lite, var man vaken och aktiv när det var ljust ute och vilade eller sov när det var mörkt ute. När solen går upp på morgonen och det blir ljust får våra kroppar en signal som säger ”Nu är det dag” och kroppen förbereder sig då på att vara aktiv och vaken. Eftersom vi numera alltid är omringade av ljus, även nattetid, blir våra kroppar ibland lite förvirrade och skickar fel signaler. Då blir sömnen störd och vi sover inte lika bra som  om det varit mörkt. Det här är ett problem eftersom vi människor behöver sömn för att återställa våra kroppar. För att få en god natts sömn måste vi ha totalt mörker, och med så mycket elektriskt ljus runt omkring oss kan det vara svårt att åstadkomma.

Eftersom vi nu alltid är omringade av ljus, även nattetid, blir våra kroppar ibland lite förvirrade och skickar fel signaler. Då blir sömnen störd.

Finns det någon forskning om hur vi ska kunna minska ljusföroreningarna i framtiden?

– Forskare världen över försöker att hitta ett sätt att mäta ljusföroreningar. I dag har vi inget bra gemensamt sätt att mäta ljusföroreningar på, vilket gör det svårt att minska dem genom att skapa lagar eller bestämmelser. 

– Genom forskning har man funnit några sätt att minska problemen med ljusföroreningar, till exempel genom att rikta ljuset så att det finns exakt där det behövs. Om vi behöver ljus på vägarna för att bilister, cyklister och gångtrafikanter ska vara säkra, kan man utforma lampor och lyktor så att det lyser bara där man behöver det och ljuset inte sprids till andra ställen, till exempel upp mot himlen.

Exempel på olika sorters gatubelysning och effekten på ljusföroreningar. Illustration: Lotta Tomasson/VA CC BY-NC 2.0

– Genom att använda rörelsedetektorer försöker forskare och ljusdesigners utforma belysning som bara är på när människor är i närheten – inga människor, inget ljus! Det har till och med gjorts försök med att använda drönare utrustade med lampor som flyger över bilar för att lysa upp vägen för enbart den bilen.

I dag har vi inget bra gemensamt sätt att mäta ljusföroreningar på, vilket gör det svårt att minska dem genom att skapa lagar eller bestämmelser.

– En annan utmaning som belysningsforskare och ljusdesigners jobbar mycket med är att optimera kvaliteten och mängden ljus. Man vet sedan tidigare att ljusstyrkan och vilken färg ljuset har kan ha betydelse för hur det påverkar kroppen. Till exempel är det viktigt att både minska ljusinsläppet i sovrummet (ljusmängden) och det blåa ljuset (färgen) i lamporna i sovrummet, om man vill ha en god natts sömn. 

– Forskare har också kunnat visa att ljusföroreningar är en stor bidragande orsak till att insekterna minskar i antal. Därför är det viktigt att vi minskar ljusanvändningen även utomhus. För att minska effekterna som ljusföroreningar har på nattlevande insekter gäller det inte bara att rikta ljuset till de ställen där det behövs, utan även att minska ljuset generellt.

Forskare har också kunnat visa att ljusföroreningar är en stor bidragande orsak till att insekterna minskar i antal. Därför är det viktigt att vi minskar ljusanvändningen även utomhus.

Vad är det viktigaste vi kan göra för att minska problemen?

Generella rekommendationer för att minska ljusföroreningar:

  • Undvik att lysa upp nya områden,
  • Begränsa omfattningen av upplysta områden,
  • Begränsa tiden som man lyser upp,
  • Begränsa ljusstyrkan,
  • Anpassa ljusets färg för att minska skadliga effekter på växter och djur,
  • Minska, förbättra och anpassa ljuset i och nära skyddade områden.

När man planerar sin belysning ska man tänka på ALARA, som står för As Low As Reasonably Achievable (Så lågt som det bara går).

– En del länder, som Italien, har infört lagar för att minska ljusföroreningarna. Även Frankrike har stiftat lagar för att minska ljusföroreningarna, förmodligen de mest strikta lagarna i världen. Än så länge har Sverige inte några regler eller lagar för att minska ljusanvändandet. Men kanske vore det bra att diskutera om det vore bra även här, för att minska påverkan på skyddade arter och negativa effekter på djur- och växtliv.

Samarbetar ni forskare med kommuner i Sverige för att utveckla användandet av ljus på ett hållbart sätt?

– På universiteten jobbar vi inte med att utveckla belysningen i städer och kommuner. I stället utvecklar vi mer kunskap om hur människor uppfattar belysning och hur ljuset påverkar oss i vår vardag. Den kunskapen används sedan av företag som tillverkar lampor och belysning, men även av kommuner och stadsplanerare för att kunna utveckla belysningen på bästa sätt. Vi samarbetar faktiskt en del med kommuner och elbolag för att lära oss mer om deras utmaningar och möjligheter. 

På universiteten jobbar vi inte med att utveckla belysningen i städer och kommuner. I stället utvecklar vi mer kunskap om hur människor uppfattar belysning och hur ljuset påverkar oss i vår vardag.

– Här på Jönköping University har vi även en kandidatutbildning i ljusdesign, och just belysning i städer är en stor del av utbildningen. Studenterna får vara ute och kolla på stadsbelysning tillsammans med personal från kommunen. Studenterna måste även göra uppgifter under kvällstid, för att studera städernas nattbelysning. De designar belysningen och testar effekterna på omgivningen, miljön, växt- och djurliv, och oss människor. Ibland samarbetar vi även med kommuner i forskningsprojekt för att lära oss mer om hur det fungerar när den nya kunskapen som vi har tagit fram ska omvandlas till praktiskt arbete ute i kommunerna.

Är det kul att vara forskare?

– Ja, det är kul att vara forskare! Forskare får vara nyfikna, göra experiment och testa hur saker fungerar. Alla människor vet vad ljus är och att vi behöver det för att se. Många människor vet också att när man flyger öster eller väster ut i världen så ställer tidsomställningen till det för oss och vi vill vara vakna när det är mörkt och sova när det är ljust. Även om mitt forskningsfält egentligen är ganska komplicerat så har många människor personliga erfarenheter av hur det fungerar med ljus. Därför är det ganska lätt att förstå vad jag jobbar med.

Har du frågor till forskarna?

Myriam Aries, professor ([email protected])

Annika Jägerbrand, forskare (Annika.Jä[email protected])


Stjärnförsöket 2019

Artificiellt ljus på natten är bra och viktigt för människan. Det skapar trygghet och gör det lättare att ta sig runt efter mörkrets intåg. Men det finns också baksidor med den upplysta natten. Ljuset påverkar människor och djur på flera negativa sätt, bland annat så som du läste om ovan. I Stjärnförsöket hjälper allmänheten forskare att prova en ny metod för att mäta ljusföroreningar lokalt, och kartlägga ljusföroreningar i Sverige. Genom att tillverka ett enkelt mätinstrument av saker du har hemma kan du hjälpa till att samla in information om hur ljusförorenad natthimlen är just där du befinner dig. Ladda ner appen ”Stjärnförsöket” och ge dig ut i dag!



Läs om
ForskarFredags medborgarforskning MASSEXPERIMENTEN


ForskarFredags motto

Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb!

LÅNA EN FORSKARE

Kostnadsfria besök i hela landet
i samband med ForskarFredag-veckan


Läs de senaste nyheterna som rör ForskarFredag



Vill du vara med på vår mejllista och få koll på allt som händer inom ForskarFredag?



Kontakt

ForskarFredag

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *